Att delge testamente innebär att arvingarna får möjlighet att veta innehållet i testamentet. Lagen har uppställt krav på hur delgivning ska gå till och vi går här igenom vad som gäller.
Vid delgivning ska testamentet delges arvingarna. Det innebär att testamentet skickas eller lämnas till arvingarna för att de ska få del av innehållet.
Alla arvingarna har rätt att bli meddelad om innehållet av testamentet. Antingen genom att få se originaltestamentet eller en bestyrkt kopia. En bestyrkt kopia är en kopia av ett testamente som vittnen har skrivit på för att intyga att den stämmer överens med originalet.
Vem är ansvarig för delgivning
Enligt lagen så finns det ingen som är personligt ansvarig för delgivningen. Däremot är dödsboet ansvarigt för att utreda om det finns ett testamente.
Dödsboet är kvarlåtenskapen efter den avlidne i form av tillgångar och skulder. Dödsbodelägare är den avlidnes arvingar och de är ansvariga för att sköta dödsboet. I praktiken innebär detta att det är dödsbodelägarna som är ansvariga för att se till att alla arvingar delges testamentet.
Hur delgivning går till
De finns olika sätt man kan delge testamentet. Delgivning kan ske genom ett fysiskt överlämnande av testamentet eller kopian eller genom att skicka ett rekommenderat brev.
Delgivning kan också ske genom protokoll av muntligt förhör med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift över testamentets innehåll.
Det är vanligt att arvingen skriver under den bestyrka kopian eller annat dokument för att att intyga att de har delgetts testamentet men det är inget tvång enligt lagen. Däremot ställer lagen höga krav att det måste vara tydligt att syftet med överlämningen är delgivning.
När delgivning ska ske
Lagen har inte angivit någon tidsfrist för när delgivning måste ske. Det är vanligt att man skickar med en bestyrkt kopia av testamentet för delgivning tillsammans med inbjudan till bouppteckningsförrättningen. För att kunna gå vidare i arvsprocessen så måste också delgivning ske så delgivningen bör ske inom skälig tid.
När delgivning inte behöver ske
Om en arvinge på förhand har godkänt testamentet behöver det inte delges arvingen.
Varför delgivning är viktigt
När en arvinge har delgetts testamentet börjar en tidsfrist på sex månader löpa.
Arvingen har den tiden på sig att klandra testamentet om denne inte tycker att testamentet ska gälla. T.ex. om testamentet inte har säkrat dennes laglott.
Om delgivning har skett via rekommenderat brev börjar tidsfristen löpa när arvingen hämtat ut brevet. Annars när arvingen har fått testamentshandlingen.
Vem kan ärva?
I lagen finns det en så kallad legal arvsordning. Den bestämmer vem som ärver om den avlidne inte har upprättat ett testamente. Enligt den legala arvsordningen ärver släktingar och dessa är uppdelade i olika arvsklasser.
- Första arvsklassen består av den avlidnes barn och barnbarn.
- Andra arvsklassen består av föräldrar, syskon och syskonbarn.
- Tredje arvsklassen består av mor och farföräldrar, morbröder, farbröder, fastrar och mostrar.
Först ärver första arvsklassen men om den avlidne inte har några barn eller barnbarn ärver de i andra arvsklassen osv. Om det inte finns någon som kan ärva i de tre arvsklasserna tillfaller kvarlåtenskapen istället Allmänna arvsfonden.
💡 Viktigt att notera, om den avlidne var gift ska maken ärva före arvsklasserna.
💡 Tips! Läs mer om efterarvinge och efterarv
Det enklaste sättet att skriva ett testamente är hos Aatos.
Det kan vara både snabbt och enkelt att skriva ett juridiskt korrekt testamente! Du behöver inte boka tid hos en advokat eller jurist utan kan skapa det online hos Aatos.
Genom att svara på enkla frågor kartlägger tjänsten din situation och skapar sedan ett testamente unikt för just dig! Direkt när det är klart kan du ladda ner det, men i priset på 699 ingår även hemleverans och juridisk hjälp av Aatos jurister.
Du får ett skräddarsytt testamente på bara 10 minuter!
Begränsningar
En testator kan välja att göra sina arvingar arvlösa. Det finns dock begränsningar. En testator kan inte göra sina bröstarvingar helt arvlösa.
Bröstarvingar är den avlidnes barn och barnbarn. Bröstarvingar har alltid rätt till halva arvslotten, den så kallade laglotten.
En arvslott är arvtagarens del av den avlidnes kvarlåtenskap. Om den avlidne inte var gift och hade två barn, har barnen rätt till hälften var av kvarlåtenskapen. Om den avlidne hade tre barn har de rätt till en tredjedel var osv.
Laglotten är hälften av arvslotten. I det första exemplet, med två barn, innebär det att barnen har rätt till 25 procent vardera av kvarlåtenskapen.
💡 Visste du att? Syftet med regleringen är att skydda barnens arvsrätt
Vidare kan man inte göra sin make helt arvlös. En make har rätt till att inneha kvarlåtenskap till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Detta kallas för prisbasbeloppsregeln.
