Arvs­av­stå­en­de efter boupp­teck­ning

Ett ihopknycklat papper på ett skrivbord
A photo of Andrea
Andrea
2023-07-12 ● 3 minuter
Dela artikeln
Om man inte vill ärva av någon som har gått bort eller vill vänta med att ta ut sitt arv kan man avstå sin rätt till arvet. Det kallas för arvs­av­stå­en­de.

Om man vill avstå sin rätt till arv be­hö­ver man följa ett par enkla steg.

Vad in­ne­bär arvs­av­stå­en­de?

Arvs­av­stå­en­de in­ne­bär att man fri­vil­li­gt av­sä­ger sig sitt arv. Man kan avsäga sig hela eller delar av sitt arv.

Om någon av­sä­ger sig sitt arv kommer arvet att för­de­las som om per­so­nen var av­li­den. Det in­ne­bär att den som kommer näst i arvs­ord­ning­en ärver istäl­let.

Till ex­em­pel om en för­äl­der avstår sitt arv ärver deras barn istäl­let.

Arvs­ord­ning

När någon går bort ska dennes till­gång­ar för­de­las bland de ef­ter­le­van­de. Vem som ärver be­stäms av den legala arvs­ord­ning­en.

Arvs­ord­ning­en är upp­de­lad i olika arvs­klas­ser i Ärv­da­bal­ken. Den första arvs­klas­sen ärver först, sen den andra, den tredje osv.

Om det inte finns någon ar­vinge i t.ex. första arvs­klas­sen går arvet över till nästa klass.

  • Den första arvs­klas­sen består av den av­lid­nes barn och barn­barn. 
  • Den andra arvs­klas­sen består av den av­lid­nes för­äld­rar, syskon och barn­barn.
  • Den tredje arvs­klas­sen består av den av­lid­nes mor- eller far­för­äld­rar, fastrar, far­brö­der, mostrar eller mor­brö­der.

Om det inte finns några ar­ving­ar i tredje arvs­klas­sen går arvet till All­män­na arvs­fon­den.

Läs mer: En­skild egen­dom vid boupp­teck­ning

Pri­o­ri­te­rings­ord­ning

Det finns pri­o­ri­te­rings­ord­ning­ar i de olika arvs­klas­sar­na.

Barn ärver före barn­barn i första arvs­klas­sen.

I andra arvs­klas­sen ärver för­äld­rar först, sen syskon och sen sys­kon­barn.

I tredje arvs­klas­sen är det mor- och far­för­äld­rar och sen mostrar/fastrar eller mor­brö­der/far­brö­der.

Läs mer: Vem ärver dig?

Form­krav

Ett arvs­av­stå­en­de måste vara skrift­lig och lämnas senast i sam­band med att boupp­teck­ning­en re­gi­stre­ras hos Skat­te­ver­ket.

En boupp­teck­ning måste göras av de som ärver av den av­lid­ne, döds­bo­de­lä­gar­na. Det är ett do­ku­ment som in­ne­fat­tar den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der.

Boupp­teck­ning­en skrivs under på ett möte, som kallas för boupp­teck­nings­för­rätt­ning­en.

I arvs­av­stå­en­det ska arvav­lå­ta­ren ut­tryc­ka sin önskan att avstå sitt arv och hur stora delar av sitt arv denne vill avstå. Ar­valå­ta­ren är den som av­sä­ger sig sitt arv.

Arvs­av­stå­en­det ska sig­ne­ras av arvav­lå­ta­ren. Arvs­av­stå­en­det måste bi­fo­gas till boupp­teck­ning­en.

Varför av­sä­ger sig någon sitt arv?

Ti­di­ga­re skedde arvs­av­stå­en­den mest av skat­teskäl. Det är för att vi ti­di­ga­re hade skatt på arv.

Ef­ter­som det har slo­pa­ts är det mer sällan att någon gör ett arvs­av­stå­en­de nu­för­ti­den.

Idag är det oftast att arvs­av­ta­ga­ren vill att någon annan ska bli döds­bo­de­lä­ga­re till den av­lid­nes dödsbo.

Ett arvav­stå­en­de kan ty­piskt ske när en arv­ta­ga­re önskar att hela eller delar av arvet ska hamna hos deras barn istäl­let.

En annan orsak till arvs­av­stå­en­de är att man vill ha mer tid för av­veck­ling av döds­bo­et.

Det kan ske om den av­lid­ne hade en verk­sam­het vid tid­punk­ten för döds­fal­let som då måste av­veck­las.

En yt­ter­li­ga­re an­led­ning kan vara ett sätt för ef­ter­le­van­de make eller maka att "göra upp" med den av­lid­nes ar­ving­ar.

Enligt lagen ärver ef­ter­le­van­de make först de ge­men­sam­ma bar­nens arv.

När ef­ter­le­van­de make går bort ärver barnen för­äld­rar­na ge­men­samt. Barnen be­skrivs då att vara ef­terar­ving­ar.

💡Visste du att hur lång tid det tar beror helt på dig eller den som gör boupp­teck­ning­en. Läs mer om tid att göra boupp­teck­ning.

Andra be­grepp

Arvav­sä­gel­se in­ne­bär att man av­sä­ger sitt fram­ti­da arv. Oftast är arv­lå­ta­ren fort­fa­ran­de vid liv vid en arvs­av­sä­gel­se.

Arvs­av­lå­tel­se in­ne­bär att arv­ta­ga­ren över­lå­ter hela eller delar av sitt arv utan er­sätt­ning.

Kan man avstå från ett arv efter boupp­teck­ning­en?

Man kan avstå från ett arv efter boupp­teck­ning­en.

Den som ärver istäl­let för arvav­lå­ta­ren be­trak­tas då som en gå­vo­ta­ga­re.

Det finns två sätt att avstå ett arv efter boupp­teck­ning­en.

Det in­ne­bär an­ting­en att gå­vo­ta­ga­ren inte blir kal­la­de till boupp­teck­ning­en men om­fat­tas av arv­skif­tet. Gå­vo­ta­ga­ren får ta del av arvet.

Det andra sättet är att en tilläggs­boupp­teck­ning måste göras.

En tilläggs­boupp­teck­ning görs på samma sätt som en van­li­gt boupp­teck­ning.

Kan man ångra ett arvav­stå­en­de?

Om arvet har för­de­la­ts bland ar­ving­ar­na finns ge­ne­rellt sätt ingen möj­li­gt att ångra arvav­stå­en­det.

Ett arvav­stå­en­de kan dock be­trak­tas som ogil­ti­gt om det skedde under tvång eller lik­nan­de.

Tänk därför efter nog­grant innan du avstår ditt arv.

Smidigare juridik, online och enkelt!