Skriva kal­lel­se till boupp­teck­ning

I denna ar­ti­keln går vi igenom allt du be­hö­ver veta och ger även en mall och ex­em­pel på kal­lel­se till boupp­teck­ning.

Vad är ett boupp­teck­nings­mö­te?

När du har gått igenom den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der i döds­bo­et ska du bjuda in till ett boupp­teck­nings­mö­te. Det kallas också för för­rätt­nings­mö­te eller boupp­teck­nings­för­rätt­ning.

Ett boupp­teck­nings­mö­te är ett möte där man går igenom själva boupp­teck­ning­en. Syftet är att alla be­rör­da ska vara över­ens om att vad som står däri fak­tiskt stäm­mer.

Är alla över­ens skri­ver bo­upp­gi­va­re och två för­rätt­nings­män under boupp­teck­ning­en. Döds­bo­de­lä­ga­re kan också skriva under, men detta är inte ett krav.

👉 Du kan enkelt göra boupp­teck­ning själv och också hålla i boupp­teck­nings­mö­tet.

Vem kallas till boupp­teck­ning?

Till mötet ska tre grup­per av per­so­ner kallas. Du ska skicka kal­lel­se till boupp­teck­ning till:

1. Döds­bo­de­lä­ga­re
2. Ef­ter­le­van­de maka/make eller sambo (även om de inte är döds­bo­de­lä­ga­re)
3. Ef­terar­ving­ar

Döds­bo­de­lä­ga­re

Döds­bo­de­lä­ga­re är de ar­ving­ar som ska ärva. Det kan vara:

• Ef­ter­le­van­de make
• Barn, barn­barn eller syskon
• Uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re
• All­män­na arvs­fon­den

En uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re ärver en andel, till skill­nad från en le­ga­ta­rie som ärver en viss sak eller summa pengar. En le­ga­ta­rie är inte döds­bo­de­lä­ga­re.

Läs mer: Ensam ar­vinge - detta gäller för boupp­teck­ning

När ska ef­terar­ving­ar kallas till boupp­teck­ning?

En ef­terar­vinge är precis som det låter - någon som ärver se­kun­därt efter någon annan. Den van­li­gas­te si­tu­a­tio­nen är ge­men­sam­ma barn till ett gift par. När första part­nern dör ärver den andra part­nern allt och barnen blir ef­terar­ving­ar. När sedan den andra för­äl­dern dör, så får barnen båda för­äld­rar­nas arv. Det kan också vara sär­kull­barn som väntat med att ta ut sitt arv tills för­äl­derns make av­li­der.

Även andra släk­ting­ar kan vara ef­terar­ving­ar, så som för­äld­rar, syskon och sys­kon­barn. En ef­terar­vinge kan också komma till genom ett tes­ta­men­te, som anger att något ska ärvas i en viss tur­ord­ning.

👉 Ef­terar­ving­ar ska kallas till boupp­teck­ning om de ska ärva nu, men be­hö­ver inte vara med om de fort­fa­ran­de be­hö­ver vänta på arv. Där­e­mot kan det vara trev­ligt för en ef­terar­vinge att ändå vara med vid mötet för att få insikt om sitt fram­ti­da arv.

Ska barn­barn kallas till boupp­teck­ning?

Barn­barn måste i regel inte kallas till boupp­teck­ning. De är inte räk­na­de som ef­terar­ving­ar bara för att de ärver sina för­äld­rar någon gång i fram­tid. För att vara ef­terar­vinge måste per­so­nen före dig i ledet ärva med fri för­fo­gan­de­rätt, vilket bara är fallet för makar eller om det står så i tes­ta­men­te.

Med det sagt kan barn­barn ändå vara både ef­terar­vinge eller döds­bo­de­lä­ga­re. Detta är fallet när deras för­äld­rar­na gått bort före far/mor-för­äl­der eller om det står i tes­ta­men­te.

Om barn­bar­net är omyn­digt så ska de vara fö­re­träd­da av för­myn­da­re.

👉 Jämför gärna vad det kostar att göra boupp­teck­ning.

Hur ska en kal­lel­se till boupp­teck­ning se ut?

Det finns egent­li­gen inga sär­skil­da krav på hur en kal­lel­se ska gå till eller hur den ska se ut. Den bör dock in­ne­hål­la:

• tid och
• plats för boupp­teck­nings­mö­tet.

Vi re­kom­men­de­rar också att du har med

• namn på den av­lid­ne,
• datum för av­li­dan­det och
• datum för när du senast vill ha besked om vilka som kommer.

Du kan också lägga till mer saker och det du tycker är lämp­ligt. Till ex­em­pel kan du skriva några be­kla­gan­de ord om bort­gång­en. Det kan också vara hjälp­samt att skicka med in­for­ma­tion om hur boupp­teck­nings­mö­tet går till.

💡 Tips! Skicka med eller länka till den här texten eller någon annan av våra ar­tik­lar om boupp­teck­ning. Här är några ex­em­pel:

• Guide för boupp­teck­ning
• Hur lång tid tar det att göra en boupp­teck­ning?
• Så går ett boupp­teck­nings­mö­te till

Kal­lel­se till boupp­teck­ning gratis mall

Här följer en mall för kal­lel­se till till boupp­teck­ning som du kan utgå ifrån.

Kal­lel­se till boupp­teck­ning

Dagen datum: xxxx-xx-xx

Du är in­bju­dan till boupp­teck­nings­mö­te efter Klara Jo­hans­son som be­klag­ligt gick bort den 25 maj 2023.

Boupp­teck­nings­mö­tet kommer att hållas den 27 juni 2023 kloc­kan 14.00 på Kin­ne­går­den, Tall­bergs­vä­gen 1 i Örebro.

Du måste inte vara med på mötet, men du måste med­de­la skrift­li­gen via mail eller post om du kommer delta eller inte se­nas­te den 20 juni. Om du vill delta via te­le­fon eller di­gi­talt vän­li­gen med­de­la så snart som möj­ligt.

Med vän­li­ga häls­ning­ar
Namn
Kon­takt­upp­gif­ter

Kal­lel­se via post eller di­gi­talt

Det går bra att skicka kal­lel­sen både via vanlig post eller med e-post. Tänk dock på att du be­hö­ver kunna bevisa när kal­lel­sen gick iväg samt att den tagits emot. Det är ett krav när du sedan ska re­gi­stre­ra boupp­teck­ning­en hos Skat­te­ver­ket.

Kal­lel­se­be­kräf­tel­se

Det finns flera sätt att ordna en be­kräf­tel­se. Ett sätt är att skicka in­bju­dan med re­kom­men­de­rad post. Du sparar då spår­nings­in­for­ma­tio­nen från post­bo­la­get som kvitto.

Vid in­bju­dan via e-post kan du be mot­ta­ga­ren att be­kräf­ta att den fått kal­lel­sen genom vän­dan­de mail. Spara och skriv ut kor­re­spon­den­sen.

Du kan också skicka med en kal­lel­se­be­kräf­tel­se till­sam­mans med själva kal­lel­sen. Det är en slags OSA där mot­ta­ga­re anger om, och even­tu­ellt också hur (i person, via ombud, via vi­de­o­länk osv.), hen avser att delta. Den ska sedan skic­kas till­ba­ka till dig.

⚠️Se till att kal­lel­se­be­kräf­tel­sen är un­der­teck­nad och att kon­takt­upp­gif­ter till mot­ta­ga­ren finns med.

💡 Tänk på att göra det enkelt både för dig själv och för de andra döds­bo­de­lä­gar­na att både be­kräf­ta och delta vid mötet.

Insikt: Arv­skatt i Sve­ri­ge - en över­sikt och in­tres­sant sta­tistik för boupp­teck­ning

Skicka kal­lel­se till boupp­teck­ning i god tid

Enligt lagen ska kal­lel­sen gå iväg i god tid. Det finns alltså ingen exakt de­fi­ni­e­rad tids­gräns. Vad som är god tid va­ri­e­rar också be­ro­en­de på olika om­stän­dig­he­ter, till ex­em­pel var mot­ta­gar­na bor.

Skat­te­ver­ket re­kom­men­de­rar att du skic­kar kal­lel­sen senast 14 dagar innan mötet om alla mot­ta­gar­na bor i Sve­ri­ge och 28 dagar innan om en eller fler bor i ut­lan­det.

Om man anser att en kal­lel­se har gått iväg för sent så kan det in­ne­bä­ra att boupp­teck­ning­en inte blir re­gi­stre­rad och att mötet måste göras om.

Läs mer: Har ni svårt att enas om arvet kan ni ta hjälp av en skif­tes­man

Hur vet jag om det är jag som ska kalla till boupp­teck­nings­mö­te?

Reg­ler­na kring vem som ska skicka kal­lel­se till boupp­teck­ning är inte helt tyd­li­ga. Per­so­nen som har ansvar för boupp­teck­ning­en skic­kar den dock van­ligt­vis.

Det, i sin tur, ska vara den som har bäst insyn i döds­bo­et. Oftast är det en ef­ter­le­van­de make/maka eller sambo, ibland även ett barn. Är det oklart vem som har bäst insyn kan döds­bo­de­lä­gar­na ge­men­samt göra boupp­teck­ning­en och skicka kal­lel­se till mötet.

Om be­grav­nings­by­rå hjäl­per till med boupp­teck­ning­en kan även de ibland ta på sig upp­gif­ten.

💡 Visste du att du kan göra en gratis full­makt för dödsbo hos Aatos?

Gör boupp­teck­ning online

Gör boupp­teck­ning med Aatos för 1990 kr. Börja gratis och betala först i slutet. Ställ frågor till våra ju­ris­ter via chatt och mail utan extra kost­nad. Du kan skicka kal­lel­sen i vår tjänst.