En tilläggsbouppteckning kan behöva göras om det i efterhand framkommer information som saknades när bouppteckning gjordes.
Här kommer en genomgång om när en tilläggsbouppteckning krävs, hur den ska göras och i vilka situationer man kan slippa att göra en.
En tilläggsbouppteckning är en komplettering till redan inlämnad bouppteckning.
Dödsbodelägare behöver upprätta en tilläggsbouppteckning om det dyker upp tillgångar eller skulder som i egentligen skulle ha inkluderats i bouppteckningen men saknas i den inskickade bouppteckningen.
💡 Ofta upptäcker Skatteverket, efter att de fått in bouppteckningen för registrering, att en tilläggsbouppteckning behöver göras och kontaktar då dödsboets kontaktperson angående detta.
När en tilläggsbouppteckning behövs
Tilläggsbouppteckningen ska göras om en ny tillgång eller skuld har upptäcks eller om något fel i bouppteckningen blivit känt.
Det kan vara att:
- Att alla dödsbodelägare inte blev nedtecknade i bouppteckningen eller att det blev felaktigt på något vis.
- Det kan vara att man glömt att skicka med äktenskapsförord, testamente eller liknande.
- En sambo kan ha begärt skuldtäckning efter bouppteckningen.
Skuldtäckning kan en part kräva vid bodelning, när tillgångar och skulder delas upp mellan före detta partners.
Det innebär att man räknar av skulder på samboegendomen för att betala av skulder.
Läs mer: Guide för bouppteckning
En tilläggsbouppteckning skapas på samma sätt som en vanlig bouppteckning. Testa vår tjänst nedan:
När en tilläggsbouppteckning inte behövs
Det finns fall där det har blivit något fel med bouppteckningen men som inte anses allvarligt nog för att kräva tilläggsbouppteckning.
Dessa är:
- Testamenten som vinner laga kraft.
- Testamenten som betraktas som ogiltiga.
- Efterlevande make eller maka begär jämkning, att båda behåller sitt giftorättsgods (parternas gemensamma egendom).
- En tillgång som har värderats till ett lägre värde i bouppteckningen.
Ett testamente vinner laga kraft när arvingarna godkänner det eller när arvingarna inte får igenom en klanderstämning i domstol.
Vid den avlidnes bortgång ska alla arvingar delges testamentet. Det innebär att det ska lämnas eller skickas till dem. Efter det har arvingarna sex månader på sig att klandra, ogiltigförklara testamentet, annars vinner testamentet laga kraft. Om arvingen lyckas klandra testamentet betraktas det som ogiltigt.
Läs mer: fördelarna med att hur bouppteckning överklagas
Hur mycket tid man har på sig
En tilläggsbouppteckning ska göras inom en månad. Tidsperioden startar från den dag då den nya tillgången eller skulden blivit känt eller då felet upptäcktes.
I de fall en sambo har begärt skuldtäckning är tidsfristen tre månader från sambons begäran.
Tips! Tidsfrister för bouppteckning och Hur ni hanterar skulder som uppkommit efter dödsdagen.
Hur sker en tilläggsbouppteckning?
En tilläggsbouppteckning upprättas på samma sätt som en vanlig bouppteckning. Det innebär att bouppgivare och förättningsmän behöver utses, dödsbodelägare ska kallas osv.
I tilläggsbouppteckningen ska information nedtecknas som visar att förrättningen var korrekt och riktig. Det innebär att man ska försäkra om originalbouppteckningen följde formkraven. Tillägget eller rättelsen ska också antecknas. Det går också bra att hänvisa till den ursprungliga bouppteckningen istället för att upprepa all information igen.
⚠️ När tilläggsbouppteckningen är klar ska den lämnas in till Skatteverket för att registreras.
Besvara enkla frågor och få en juridiskt korrekt bouppteckning för 1990 kr. Vi guidar genom hela processen.
Varför behövs en bouppteckning?
Bouppteckningen kommer fungera som dödsboets id-handling. Den visar vem som får företräda dödsboet. Det underlättar vid kontakt med myndigheter och för att få tag på dödsboets bankkonton.
Vidare kommer bouppteckningen lägga grunden till arvsskiftet, alltså då dödsboets tillgångar flyttas över till arvingarna.
Bouppteckningsförrättningen
Bouppteckningsförättningen är en sammankomst och den ska hållas inom 3 månader från dödsfallet.
Bouppgivaren är ansvarig att kalla alla dödsbodelägare till mötet.
Alla dödsbodelägare behöver däremot inte närvara vid bouppteckningen. Vid mötet går de närvarande igenom dödsboets tillgångar och skulder och upprättar ett dokument rörande det.
Tillgångar och skulder ska värderas till värdet de hade dagen den avlidne gick bort. Efteråt ska dödsbodelägare och förrättningsmännen signera dokumentet. Dessutom ska namn och personnummer (eller annat sätt att identifiera personerna på) på de som har blivit kallade nedtecknas.
När bouppteckningen är klar
När bouppteckningen är klar ska den skickas till Skatteverket.
Följande dokument ska skickas:
- Bouppteckningen i original.
- En vidimerad kopia av originalet (intyga att kopian överensstämmer med originalet).
- Om det är aktuellt, bestyrkt kopia eller original av testamente, bevis på kallelse till förrättningen (om någon dödsbodelägare inte närvarat), arvsavstående (om någon inte vill ärva), äktenskapsförord, fullmakt i original, etc.
Bestyrkta kopior eller vidimerade kopior är kopior som har signerats av upprättaren och vittnen för att intyga att den överensstämmer med originalet.
⚠️ Dessa dokument ska skickas inom fyra månader efter dödsfallet.
Efter att Skatteverket har godkänt bouppteckningen kommer de skicka tillbaka originalet. De sparar kopian.
