All­män­na arvs­fon­den

Om någon går bort utan ar­ving­ar eller nära släk­ting­ar går arvet till All­män­na arvs­fon­den. Det är också van­ligt att skriva tes­ta­men­te för fonden.

Läs mer om hur All­män­na arvs­fon­den fun­ge­rar, vad som händer när arvet går till fonden och vilka för­de­lar och nack­de­lar den för med sig.

Vad är All­män­na arvs­fon­den?

All­män­na arvs­fon­den är en av Sve­ri­ges störs­ta fonder och har fun­nits sedan 1928. Den grun­da­des av riks­da­gen för att ta hand om arv som gick till staten och som inte hade någon spe­ci­fik mot­ta­ga­re. Fonden fi­nan­sie­ras främst idag av arv från per­so­ner som av­li­der och som an­ting­en saknar ar­ving­ar eller som väljer att tes­ta­men­te­ra en del av sitt arv till fonden.

Fonden har som syfte att genom pro­jekt­fi­nan­sie­ring främja ungas, äldres och funk­tions­ned­sat­tas so­ci­a­la väl­färd, miljö och kultur. Peng­ar­na för­de­las efter an­sö­kan. Or­ga­ni­sa­tio­ner och pro­jekt kan söka bidrag för olika ak­ti­vi­te­ter i linje med mål­grup­per­na och syf­te­na.

Bestäm själv med ett tes­ta­men­te

Ett tes­ta­men­te kan göra stora skill­nad. Klicka ’börja. och skriv ett eget!

Så fun­ge­rar all­män­na arvs­fon­den

All­män­na arvs­fon­den lyder under re­ge­ring­en genom två olika myn­dig­he­ter:

• Arvs­fonds­de­le­ga­tio­nen avgör vilka pro­jekt som ska få medel och 
• Kam­mar­kol­le­gi­et hand­läg­ger bland annat pro­jekt­me­delsan­sök­ning­ar.

Peng­ar­na som finns i fonden för­val­tas av Kam­mar­kol­le­gi­ets ka­pital­för­valt­ning och år­li­gen delar fonden ut cirka 1,5 mil­jar­der kronor till runt 400 pro­jekt.

Bidrag med öron­märk­ning och re­sul­tatfo­kus

För att kunna söka bidrag från all­män­na arvs­fon­den be­hö­ver pro­jek­tet upp­fyl­la vissa krav. Det är till ex­em­pel vik­tigt att pro­jek­tet eller verk­sam­he­ten vänder sig till unga, gamla och/eller funk­tions­hind­ra­de. Dess­utom be­hö­ver man kunna pre­sen­te­ra en tydlig plan för hur bi­dra­get ska an­vän­das och vilka re­sul­tat som man för­vän­tar sig.

An­sö­kan av bidrag från All­män­na arvs­fon­den

An­sök­nings­pro­ces­ser­na skil­jer sig be­ro­en­de på vilken typ av bidrag som du söker ur arvs­fon­den.

• Lo­kal­stöd – Kan du söka för mindre pro­jekt och verk­sam­he­ter. Det ges för att bygga nytt, bygga om eller re­no­ve­ra i sam­band med att man ska starta en ny lokal verk­sam­het. 
• Pro­jektstöd – Söker du för ut­veck­lings­ar­be­te, ex­em­pel­vis av me­to­der och ar­bets­sätt.

Läs mer: Så för­va­rar du ditt tes­ta­men­te och det gäller för ef­terarv

För­de­lar och nack­de­lar med All­män­na arvs­fon­den

Det är nästan givet att en verk­sam­het som han­te­rar ett ka­pi­tal på över tolv mil­jar­der kronor får syn­punk­ter. Över åren har såväl för­de­lar som nack­de­lar och kritik kommit fram.

För­de­lar med All­män­na arvs­fon­den

Främs­ta för­de­len med All­män­na arvs­fon­den är att medlen ger möj­lig­het till fi­nan­sie­ring av pro­jekt och verk­sam­he­ter som annars kanske inte hade haft möj­lig­het att hända. Fon­dens fokus på att om­sät­ta arv i ut­veck­ling för unga, äldre och funk­tions­hind­ra­de bidrar till lång­sik­tig sam­hälls­ut­veck­ling.

En annan fördel är att All­män­na arvs­fon­den är en obe­ro­en­de och opo­li­tisk in­stans som fattar sina beslut efter en nog­grann an­sök­nings­pro­cess och strik­ta kri­te­ri­er. Detta in­ne­bär en mycket liten risk för po­li­tisk eller annan yttre på­ver­kan, eller att beslut fattas ut­i­från per­son­li­ga pre­fe­ren­ser.

Nack­de­lar med All­män­na arvs­fon­den

En nack­del kan vara att arvet från den som av­li­der au­to­ma­tiskt går till fonden oav­sett om hen hade andra planer för arvet. Det händer om per­so­nen inte har arvs­be­rät­ti­ga­de släk­ting­ar och inte heller har skri­vit tes­ta­men­te.

En annan nack­del som rör pro­jek­ten är att an­sök­nings­pro­ces­sen är lång och krä­van­de. Ofta be­hö­ver man pre­sen­te­ra en de­tal­je­rad plan för hur man avser att an­vän­da bi­dra­get. Pla­ne­ran­det kräver då i sig mycket tid och re­sur­ser.

Kritik mot All­män­na arvs­fon­den

Det finns också kri­tis­ka röster rik­ta­de mot låg trans­pa­rens och bris­tan­de re­do­vis­ning av hur peng­ar­na blir an­vän­da. 2007 upp­märk­sam­ma­des ett svin­del mot fonden där be­dra­gar­na lurade till sig stora summor. Det visade på ris­ker­na med fon­dens ar­bets­sätt.

En del kri­ti­ker menar också att fonden har en ten­dens att ge bidrag till eta­ble­ra­de or­ga­ni­sa­tio­ner och pro­jekt. Det kan in­ne­bä­ra att små och mer in­no­va­ti­va pro­jekt miss­gyn­nas.

Vem ärver om det inte finns ar­ving­ar?

Vem som ärver dig om du inte har ett tes­ta­men­te är för­kla­rat i ärv­da­bal­ken. Här finns också be­skri­vet hur arvs­rätt och tes­ta­men­te fun­ge­rar.

Om en person av­li­der utan att ha några ar­ving­ar eller tes­ta­ment­s­ta­ga­re så går arvet till All­män­na arvs­fon­den. Detta gäller även om det finns andra släk­ting­ar som inte är när­ma­re släkt än ku­si­ner.

Ut­red­ning av släkt­skap

När går ett arv till All­män­na arvs­fon­den då?

Först måste släkt­för­hål­lan­det bli utrett. För även om ingen har hört av sig så kan det ju finnas en chans att den av­lid­ne ex­em­pel­vis har ett halv­sys­kon eller annan släk­ting med rätt att ärva.

Om man miss­tän­ker att en person saknar ar­ving­ar un­der­sö­ker so­ci­al­nämn­den släkt­skap. Under denna tid har också nämn­den till­fäl­ligt ansvar för döds­bo­et. Först när det står klart att ar­vinge inte finns blir All­män­na arvs­fon­den for­mell ar­vinge och an­sva­rig för döds­bo­et.

All­män­na arvs­fon­den tar hand om dödsbo

Om det står klart att All­män­na arvs­fon­den är god­känd ar­vinge blir fonden också döds­bo­de­lä­ga­re. Blir fonden ensam arv­ta­ga­re så utser or­ga­ni­sa­tio­nen en god man som får lösa det prak­tis­ka med döds­bo­et, boupp­teck­ning och arv­skif­te.

Det prak­tis­ka kan handla om att All­män­na arvs­fon­den säljer hus och lös egen­dom för att om­vand­la allt av värde till pengar som kan föras över till ka­pital­fon­den. Det kan också vara att tömma dödsbo, de­kla­re­ra dödsbo och av­veck­la döds­bo­et.

Tes­ta­men­te ger dig val­möj­lig­he­ter

Att skriva ett tes­ta­men­te ger dig en möj­lig­het att på­ver­ka vem som ska ärva dig. Saknar du ar­ving­ar så kan du välja att tes­ta­men­te­ra arvet till mer av­lägs­na släk­ting­ar eller andra per­so­ner som stått dig nära. Du kan också välja att skriva tes­ta­men­te för en väl­gö­ren­hets­or­ga­ni­sa­tion.

Om du inte har ar­ving­ar och skri­ver tes­ta­men­te för hur hela din kvar­lå­ten­skap ska för­de­las går inget till All­män­na arvs­fon­den. En del tycker att det känns bättre att själv be­stäm­ma.

Har du släk­ting­ar med rätt att ärva så kan du också delvis göra det om­vän­da. Du kan tes­ta­men­te­ra en del av ditt arv till All­män­na arvs­fon­den. Det som inte går att tes­ta­men­te­ra bort är barns rätt till lag­lott.

Läs mer: Hur räknar man ut lag­lot­ten?

Alla kan ha nytta av ett tes­ta­men­te

Obe­ro­en­de hur din familj ser ut kan du ha nytta av ett tes­ta­men­te. Det kan också vara en stor hjälp för an­hö­ri­ga att du har be­rät­tat hur du vill ha det.

Till­fäl­len när ett tes­ta­men­te kan göra sär­skild stor skill­nad:

• Tes­ta­men­te om du är sambo – sambo ärver annars inte
• In­bör­des tes­ta­men­te för gifta och sambo – när ni vill ärva varand­ra
• Arv till sär­kull­barn – barn från ti­di­ga­re för­hål­lan­de ärver före make
• Trygga den ef­ter­le­van­de makens ställ­ning
• Göra något till en­skild egen­dom – När du vill att det ska stanna i fa­mil­jen
• Arv till min­derå­ri­ga
  • Tes­ta­men­te skyd­dar barnet.

Skriv ett tes­ta­men­te online

Att skriva ett ju­ri­diskt gil­tigt tes­ta­men­te med Aatos tar bara 10 mi­nu­ter. Du kan gratis prova på tjäns­ten och be­ta­lar först i slutet. Tes­ta­men­tet kostar 699 kr och då får du också ju­ri­disk hjälp om det finns något du fun­de­rar på!