Att skriva olika typer av tes­ta­men­te

Att skriva olika typer av testamente
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2023-01-05 ● 3 minuter
Dela artikeln
Om att skriva tes­ta­men­te - måste jag välja typ av tes­ta­men­te eller kan jag bara skriva ett? Här går vi igenom de olika ty­per­na av tes­ta­men­te som finns.

Du har kanske hört om att man kan skriva olika va­ri­an­ter av tes­ta­men­te, som till ex­em­pel ho­lo­gra­fiskt tes­ta­men­te. Då kanske du har tänkt att det finns en lista av olika tes­ta­men­ten att välja mellan. Det är dock inte rik­tigt så det fun­ge­rar.

De olika 'sor­ter­na' av tes­ta­men­te är an­ting­en spe­ci­al­fall av tes­ta­men­te, så som nöd­tes­ta­men­te. Tes­ta­men­tet kan också ha en viss egen­skap, som till ex­em­pel uni­ver­sal­tes­ta­men­te.

Ofta är ett tes­ta­men­te en kom­bi­na­tion av flera olika 'sor­ters' tes­ta­men­ten.

Det är enkelt att skriva tes­ta­men­te

Med risk för att det kan kännas krång­ligt att skriva tes­ta­men­te när man tänker på de olika va­ri­an­ter­na vill vi på­min­na att det oftast är väl­digt enkelt.

Om du väljer att skriva tes­ta­men­te med Aatos be­hö­ver du inte känna till de olika ter­mer­na. Du får ett an­pas­sat tes­ta­men­te ut­i­från just din si­tu­a­tion och hur du vill ha det. Vilken typ av tes­ta­men­te det blir sköter sig självt.

För den som ändå är in­tres­se­rad för­kla­rar vi nedan de van­li­gas­te ty­per­na av tes­ta­men­ten.

👍 Insikt: 10 skäl till varför du ska skriva tes­ta­men­te

En­skilt tes­ta­men­te

Att skriva ett en­skilt tes­ta­men­te in­ne­bär att det utgår från en en­skild person. Det är det ab­so­lut van­li­gas­te tes­ta­men­tet och det vi oftast menar när vi pratar om att skriva tes­ta­men­te.

Ett en­skilt tes­ta­men­te är fri­ståen­de och oftast inte sam­man­kopp­lat med andra tes­ta­men­ten. Det be­skri­ver vad vad som ska hända med en en­skild per­sons egen­dom. Per­so­nen som tes­ta­men­tet hand­lar om och som skri­ver det kallas för tes­ta­tor.

In­bör­des tes­ta­men­te

Ett in­bör­des tes­ta­men­te är ett ge­men­samt tes­ta­men­te för två eller flera per­so­ner. Att skriva in­bör­des tes­ta­men­te är van­ligt bland gifta par och sambo, men det kan också vara mellan ex­em­pel­vis syskon och vänner.

Tanken med att skriva ett in­bör­des tes­ta­men­te är att de som skri­ver vill ärva av varand­ra. Tes­ta­men­tet ska också gärna be­skri­va vad som ska hända med arv när den siste har gått bort.

Prov gratis:

Det kostar ingen­ting att prova vår tjänst.

Tes­ta­men­te med full ägan­de­rätt eller fri för­fo­gan­de­rätt

Be­grep­pen full ägan­de­rätt och fri för­fo­gan­de­rätt i tes­ta­men­te har att göra med vad den som ärver får göra med arvet.

  • Med full ägan­de­rätt kan tes­ta­ment­s­ta­ga­ren göra vad som helst med egen­do­men. Hen kan an­vän­da arvet, sälja eller tes­ta­men­te­ra vidare utan be­gräns­ning­ar.
  • Med fri för­fo­gan­de­rätt kan tes­ta­ment­s­ta­ga­ren fort­fa­ran­de an­vän­da egen­do­men men får inte skänka bort en stor del av arvet eller tes­ta­men­te­ra bort det.

Enligt lagen (ärv­da­bal­ken) gäller full ägan­de­rätt och fri för­fo­gan­de­rätt vid olika si­tu­a­tio­ner och på­ver­kas fram­för allt av om det finns barn eller andra bröstar­ving­ar. Du kan välja att skriva tes­ta­men­te om du vill ändra på vad den som ärver dig ska få göra med egen­do­men.

Uni­ver­sal tes­ta­men­te

Tes­ta­ment­s­ta­ga­re delas in i två grup­per, uni­ver­sel­la tes­ta­ment­s­ta­ga­re och le­ga­ta­ri­er.

I ett tes­ta­men­te kan du skriva att en ar­vinge ska få all din kvar­lå­ten­skap, en viss andel eller resten av din egen­dom. Det är alltså inte fråga om en viss sak eller ett be­stämt värde utan en andel. Det kallas då att ar­ving­en är uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re.

En uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re är också döds­bo­de­lä­ga­re och an­sva­rig för boupp­teck­ning.

Termen an­vänds oftare om en tes­ta­ment­s­ta­ga­re sna­ra­re än om tes­ta­men­tet i sig. Alltså en uni­ver­sal tes­ta­ment­s­ta­ga­re.

Le­ga­ta­rie tes­ta­men­te

Att skriva ett le­ga­ta­rie tes­ta­men­te in­ne­bär att spe­ci­fi­ce­ra vad varje en­skild tes­ta­ment­s­ta­ga­re ska få. Den som genom tes­ta­men­te ärver en spe­ci­ell sak kallas le­ga­ta­rie.

Till skill­nad från en uni­ver­sal tes­ta­ment­s­ta­ga­re som får en viss andel, får en le­ga­ta­rie alltså en spe­ci­fi­ce­rad till­gång. En le­ga­ta­rie är inte döds­bo­de­lä­ga­re och är inte an­sva­rig för döds­bo­et.

Ex­em­pel: Uni­ver­sal tes­ta­ment­s­ta­ga­re

A får mitt hus, B får min bil och C får resten av allt jag äger". I detta fall är A och B le­ga­ta­ri­er medan C är uni­ver­sal tes­ta­ment­s­ta­ga­re.

Nöd­tes­ta­men­te: Ho­lo­gra­fiskt tes­ta­men­te och munt­ligt tes­ta­men­te

Ett spe­ci­al fall av tes­ta­men­te är nöd­tes­ta­men­te. Precis som det låter kan de bara an­vän­das i nöd­fall. Det går alltså inte att välja att göra ett nöd­tes­ta­men­te enbart för be­kväm­lig­he­tens skull.

Nöd­tes­ta­men­te är un­dan­tag­na de annars ganska hårda form­kra­ven. Det finns två sor­ters nöd­tes­ta­men­te:

  • Ho­lo­gra­fiskt tes­ta­men­te
  • Munt­ligt tes­ta­men­te

Att skriva ho­lo­gra­fiskt tes­ta­men­te

Ett ho­lo­gra­fiskt tes­ta­men­te skri­ver du själv för­hand på papper och un­der­teck­nar. Till skill­nad från att skriva van­ligt tes­ta­men­te be­hö­ver det inte be­vitt­nas.

För att skriva ett ho­lo­gra­fiskt tes­ta­men­te krävs att du är för­hind­rad att upp­rät­ta ett van­ligt tes­ta­men­te på grund av en nödsi­tu­a­tion. Det kan ex­em­pel­vis vara i sam­band med en all­var­lig olycka eller plöts­lig sjuk­dom.

Att upp­rät­ta munt­ligt tes­ta­men­te

Ett munt­ligt tes­ta­men­te kommer till när du munt­li­gen ut­tryc­ker din yt­ters­ta vilja inför två vitt­nen. Det skulle ex­em­pel­vis kunna vara en döende person som på sjuk­hu­set be­rät­tar sin önskan för två sam­ti­dig när­va­ran­de sjuk­skö­ters­kor.

För att skriva ett van­ligt tes­ta­men­te är det där­e­mot krav på att tes­ta­men­tet är skrift­ligt.

⚠️ Tänk på att reg­ler­na om vem som kan vara vittne fort­fa­ran­de gäller. Din make kan till ex­em­pel inte vara vittne.

Nack­de­lar med att skriva nöd­tes­ta­men­te

Ett nöd­tes­ta­men­te är bara pro­vi­so­riskt och gäller endast i tre må­na­der från det att du ska­pa­de det. Klarar du dig ur nödsi­tu­a­tio­nen måste du alltså skriva ett nytt 'rik­tig­t' tes­ta­men­te.

Vidare är det också ofta svårt att visa att ett nöd­tes­ta­men­te fak­tiskt verk­li­gen är ett tes­ta­men­te. Nöd­tes­ta­men­te har dess­utom inte samma be­vis­kraft som van­li­ga tes­ta­men­ten.

Att skriva ett van­ligt tes­ta­men­te är därför alltid det bästa och vad du ska välja.

Vård­nads­tes­ta­men­te

Vård­nads­tes­ta­men­te är något som du kan skriva om du har barn. I ett vård­nads­tes­ta­men­te kan en eller båda för­äld­rar­na för­kla­rar vem som de önskar ska få vård­na­den om barnen om båda för­äld­rar­na går bort.

Ett vård­nads­tes­ta­men­te har alltså inget att göra med för­del­ning av egen­dom. För att både kunna skriva vem du vill ska få vård­na­den om dina barn och hur hur din egen­dom ska för­de­las och kan du ist­ll­let skriva ett van­ligt tes­ta­men­te.

Läs också om bar­nens rätt till sin lag­lott och om arvs­rätt och tes­ta­men­te.

💡 Visste du att det är vik­tigt med tes­ta­men­te när det gäller arv till min­derå­ri­ga? Det är för att ge barnen ett större skydd.

Skriv ett eget tes­ta­men­te. Snabbt och enkelt online!

Tes­ta­men­tet blir ju­ri­diskt kor­rekt och är snabbt och enkelt att skapa! Du kan gratis prova på tjäns­ten då du be­ta­lar i sista steget.
Smidigare juridik, online och enkelt!