Denna övergång av tillgångar och skulder väcker ofta många frågor. Denna artikel kommer att besvara de vanligaste frågorna och klargöra de centrala begreppen i processen, t.ex. vad en dödsboutredning innebär, vad bouppteckning betyder och vad man gör vid arvskifte.
Dödsbo och dödsbodelägare
Vid en persons bortgång övergår alla tillgångar och skulder till ett dödsbo. Ett dödsbo är en juridisk person och kan därav, genom sina representanter, ha rättigheter och skyldigheter.
De som är ansvariga för att hantera dödsboet kallas dödsbodelägare och inkluderar den efterlevande maken eller sambon om det finns, arvingar och universella testamentstagare.
Om ingen av dessa personer finns blir Allmänna Arvsfonden istället dödsbodelägare. Vilka som räknas som dödsbodelägare regleras i lag i 1 § 18 kapitlet Ärvdabalken.
👉 Läs mer om vägen till arvet och vem som ärver
Dödsboutredning och bouppteckning
Efter dödsfallet genomför dödsbodelägarna en boutredning, vilket innebär att de samlar in information om den avlidnes tillgångar och skulder.
Målet med denna process är att skapa en översikt över dödsboets ekonomiska situation.
Under utredningen inventeras, sammanställs och värderas den avlidnes tillgångar och skulder. Boutredningen resulterar i upprättandet av en bouppteckning, vilket är en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen.
Bouppteckningsförrättning
Senast tre månader efter dödsfallet hålls en bouppteckningsförrättning. Detta formella tillfälle innebär granskning och officiell underteckning av bouppteckningen.
Det övergripande syftet med förrättningen är att genomgå dödsboets ekonomiska förhållanden så att närvarande dödsbodelägare informeras om tillgångar och skulder.
För att bouppteckningsförrättningen ska kunna genomföras krävs att en kallelse skickas i god tid före förrättningstillfället till alla dödsbodelägare.
Vid bouppteckningsförrättningen måste bouppgivaren, det vill säga personen med mest kunskap om dödsboets ekonomi, vara närvarande. För övriga dödsbodelägare är deltagandet frivilligt, men det ska noteras i bouppteckningen vilka som deltog vid förrättningen.
Två förrättningsmän måste, utöver bouppgivaren, underteckna bouppteckningen som ett intygande på att allt gått rätt till. En av förrättningsmännen måste närvara på förrättningen, den andra kan underteckna senare.
Senast fyra månader efter dödsfallet ska bouppteckningen skickas till Skatteverket.
👉 Läs mer: Hur lång tid tar bouppteckningen?
Dödsboets avveckling
När bouppteckningen har registrerats påbörjas avvecklingen av dödsboet. Avvecklingen innebär att olika åtgärder vidtas för att förbereda för att avsluta dödsboet och fördela arvet.
Vilka specifika åtgärder som måste göras kan dock skilja sig från fall till fall men det handlar ofta om att t.ex. betala skulder, avsluta bankkonton, sälja tillgångar och tömma bostaden m.m. Du kan också behöva deklarera dödsboet.
Kan avveckling påbörjas före registrering?
Vissa åtgärder kan genomföras före registreringen av bouppteckningen hos Skatteverket, men detta kräver samtycke från samtliga dödsbodelägare och är inte något vi rekommenderar eftersom dödsboets tillgångar och skulder bör vara oförändrade tills dess att bouppteckningen registrerats.
💡Läs mer: Får dödsbo tömmas innan bouppteckningen?
Åtgärder efter registrering
Större delen av åtgärderna som behöver vidtas kräver en registrerad bouppteckning. Det gäller för t.ex. avslutande av bankkonton eller försäljning av viss egendom.
Är det flera dödsbodelägare i dödsboet krävs att alla dödsbodelägare godkänner besluten eller att det finns fullmakter från alla parter för att en enskild person ska kunna vidta åtgärder för att avveckla dödsboet.
💡Skapa gratis fullmakt för dödsbo - fyll i och ladda ner
Inom ramen för avvecklingen är vanliga åtgärder försäljning av bostadsrätt eller fastighet, avyttring av värdepapper, försäljning av fordon och övrigt lösöre samt värdering av tillgångar som fastigheter, bostadsrätter, lösöre eller livförsäkring.
Eftersom endast ett bankkonto behövs vid arvskiftet blir det ska man avsluta eventuella övriga konton.
När behövs en bodelning?
Den avlidne var gift eller sambo
Om den avlidna personen var gift eller hade en sambo ska en bodelning genomföras innan dödsboet kan avslutas.
Bodelningen görs baserat på de tillgångar och skulder som fanns dagen den avlidne gick bort. Den upprättade bouppteckningen är därför av avgörande betydelse för bodelningen, eftersom den tar upp dessa tillgångar och skulder.
Egendom som ingår i bodelningen
I bodelningen, om den avlidne var gift, inkluderas makarnas giftorättsgods gemensamt, vilket innebär all egendom som inte gjorts till enskild egendom i ett äktenskapsförord eller fåtts som enskild egendom.
Om personen levde i ett samboförhållande blir istället samboegendomen föremål för bodelningen.
Samboegendom är gemensam bostad och gemensamt bohag som paret skaffat för gemensam användning, förutsatt att inget annat är föreskrivet i ett samboavtal. Sambolagen gäller alltså inte all egendom som tillhör samborna.
Bodelningen är en överenskommelse mellan den efterlevande maken eller sambon och den avlidnes arvingar samt eventuella testamentstagare. Överenskommelsen dokumenteras i ett bodelningsavtal.
Ta hand om hela bouppteckningen hos Aatos
I Aatos tjänst är det möjligt att enkelt göra hela bouppteckningen! Genom att svara på enkla frågor och fylla i den information som tjänsten frågar efter skapas bouppteckningen för er.
Hela tjänsten är online och du kan bjuda in övriga dödsbodelägare så att ni tillsammans kan sköta processen - oavsett var ni bor!
Har ni frågor hjälper våra jurister utan extra kostand.
Prova gratis!
Vad innebär arvsskifte och när kan det påbörjas?
Arvsskifte
När bouppteckningen är godkänd och skulder betalats och andra åtgärder genomförts kan arvskiftet genomföras. Det innebär att man avslutar dödsboet och delar ut arvet till arvingarna.
Arvslotten, som representerar den avlidnes kvarlåtenskap, ska då fördelas mellan arvingar och universella testamentstagare enligt den avlidnes testamente och arvsreglerna. Hur man praktiskt gör arvskiftet varierar dock från fall till fall.
Vad är laglott?
Bröstarvingarna till den avlidne har genom sin laglott tillsammans åtminstone rätt till hälften av kvarlåtenskapen.
Syftet med laglotten är att säkerställa att inga bröstarvingar lämnas arvlösa, och deras rätt till laglott är absolut.
Ett testamente som inskränker laglotten är ogiltigt, men för att få del av sin laglott måste bröstarvingen klaga till domstol.
💡 Kom ihåg att du inte behöver ta emot arvet!
Vad menas med med fri förfoganderätt?
Att ärva med fri förfoganderätt innebär att man fritt kan använda arvet såsom man önskar genom att t.ex. investera egendomen, konsumera den eller till och med förbruka den helt. Man är dock förhindrad att bestämma över den genom testamente eller ge bort stora delar av den.
Anledningen är att någon annan har rätt att ärva det som finns kvar, om det finns något kvar, när arvingen själv avlider. Om en person avlider som var gift och hade barn inom äktenskapet ärver t.ex. den efterlevande maken barnens andel med fri förfoganderätt. Barnen får sedan sitt arv när den andra föräldern avlider.
Vad menas med full äganderätt?
Full äganderätt innebär att den som får arvet helt får bestämma själv vad den vill göra med det.
Till skillnad från vid fri förfoganderätt får alltså arvingen bestämma att testamentera egendomen till den som den själv önskar eller att ge bort allt. Ingen annan har enligt lag rätt att ärva efter att arvingen själv avlider.
Arvskifteshandling
Förutom fall där testamentet föreskriver specifik egendom till viss individ, är det upp till dödsbodelägarna att enas om hur fördelningen ska ske. Arvskiftet görs alltså genom ett avtal som återspeglar överenskommelsen mellan dödsbodelägarna om egendomens fördelning. Avtalet kallas för arvskiftesavtal eller arvskifteshandling.
När alla är överens och arvskiftet är klart, ska handlingen undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Om en överenskommelse inte kan nås, kan någon av dem ansöka om att en särskild skiftesman tillsätts hos tingsrätten.
Arvskifteshandlingen kan också vara betydelsefull som legitimation hos exempelvis en bank för att överföra den avlidnes tillgångar till arvingarna. Däremot behöver själva arvskiftet inte registreras någonstans.
Prova gratis på Aatos bouppteckning!
