Döds­bout­red­ning

dödsboutredning.jpg
Photo of Joanna
Joanna, jurist
2024-05-21 ● 3 minuter
Dela artikeln
När någon går bort över­går deras till­gång­ar och skul­der till ett dödsbo. Döds­bo­de­lä­gar­na har ett ge­men­samt ansvar för att för­val­ta den av­lid­nes egen­dom.

Denna över­gång av till­gång­ar och skul­der väcker ofta många frågor. Denna ar­ti­kel kommer att be­sva­ra de van­li­gas­te frå­gor­na och klar­gö­ra de centra­la be­grep­pen i pro­ces­sen, t.ex. vad en döds­bout­red­ning in­ne­bär, vad boupp­teck­ning be­ty­der och vad man gör vid arv­skifte.

Dödsbo och döds­bo­de­lä­ga­re

Vid en per­sons bort­gång över­går alla till­gång­ar och skul­der till ett dödsbo. Ett dödsbo är en ju­ri­disk person och kan därav, genom sina re­pre­sen­tan­ter, ha rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter.

De som är an­sva­ri­ga för att han­te­ra döds­bo­et kallas döds­bo­de­lä­ga­re och in­klu­de­rar den ef­ter­le­van­de maken eller sambon om det finns, ar­ving­ar och uni­ver­sel­la tes­ta­ment­s­ta­ga­re.

Om ingen av dessa per­so­ner finns blir All­män­na Arvs­fon­den istäl­let döds­bo­de­lä­ga­re. Vilka som räknas som döds­bo­de­lä­ga­re re­gle­ras i lag i 1 § 18 ka­pit­let Ärv­da­bal­ken.

👉 Läs mer om vägen till arvet och vem som ärver

Döds­bout­red­ning och boupp­teck­ning

Efter döds­fal­let ge­nom­för döds­bo­de­lä­gar­na en bout­red­ning, vilket in­ne­bär att de samlar in in­for­ma­tion om den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der.

Målet med denna pro­cess är att skapa en över­sikt över döds­bo­ets eko­no­mis­ka si­tu­a­tion.

Under ut­red­ning­en in­ven­te­ras, sam­man­ställs och vär­de­ras den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der. Bout­red­ning­en re­sul­te­rar i upp­rät­tan­det av en boupp­teck­ning, vilket är en sam­man­ställ­ning av den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der på döds­da­gen.

💡Guide för boupp­teck­ning­en

Boupp­teck­nings­för­rätt­ning

Senast tre må­na­der efter döds­fal­let hålls en boupp­teck­nings­för­rätt­ning. Detta for­mel­la till­fäl­le in­ne­bär gransk­ning och of­fi­ci­ell un­der­teck­ning av boupp­teck­ning­en.

Det över­gri­pan­de syftet med för­rätt­ning­en är att ge­nom­gå döds­bo­ets eko­no­mis­ka för­hål­lan­den så att när­va­ran­de döds­bo­de­lä­ga­re in­for­me­ras om till­gång­ar och skul­der.

För att boupp­teck­nings­för­rätt­ning­en ska kunna ge­nom­föras krävs att en kal­lel­se skic­kas i god tid före för­rätt­nings­till­fäl­let till alla döds­bo­de­lä­ga­re.

Vid boupp­teck­nings­för­rätt­ning­en måste bo­upp­gi­va­ren, det vill säga per­so­nen med mest kun­skap om döds­bo­ets eko­nomi, vara när­va­ran­de. För övriga döds­bo­de­lä­ga­re är del­ta­gan­det fri­vil­li­gt, men det ska no­te­ras i boupp­teck­ning­en vilka som deltog vid för­rätt­ning­en.

Två för­rätt­nings­män måste, utöver bo­upp­gi­va­ren, un­der­teck­na boupp­teck­ning­en som ett in­ty­gan­de på att allt gått rätt till. En av för­rätt­nings­män­nen måste när­va­ra på för­rätt­ning­en, den andra kan un­der­teck­na senare.

Senast fyra må­na­der efter döds­fal­let ska boupp­teck­ning­en skic­kas till Skat­te­ver­ket.

👉 Läs mer: Hur lång tid tar boupp­teck­ning­en?

Döds­bo­ets av­veck­ling

När boupp­teck­ning­en har re­gi­stre­ra­ts på­bör­jas av­veck­ling­en av döds­bo­et. Av­veck­ling­en in­ne­bär att olika åt­gär­der vidtas för att för­be­re­da för att av­slu­ta döds­bo­et och för­de­la arvet.

Vilka spe­ci­fi­ka åt­gär­der som måste göras kan dock skilja sig från fall till fall men det hand­lar ofta om att t.ex. betala skul­der, av­slu­ta bank­kon­ton, sälja till­gång­ar och tömma bo­sta­den m.m. Du kan också behöva de­kla­re­ra döds­bo­et.

Kan av­veck­ling på­bör­jas före re­gi­stre­ring?

Vissa åt­gär­der kan ge­nom­föras före re­gi­stre­ring­en av boupp­teck­ning­en hos Skat­te­ver­ket, men detta kräver sam­tyc­ke från samt­li­ga döds­bo­de­lä­ga­re och är inte något vi re­kom­men­de­rar ef­ter­som döds­bo­ets till­gång­ar och skul­der bör vara oför­änd­ra­de tills dess att boupp­teck­ning­en re­gi­stre­ra­ts.

💡Läs mer: Får dödsbo tömmas innan boupp­teck­ning­en?

Åt­gär­der efter re­gi­stre­ring

Större delen av åt­gär­der­na som be­hö­ver vidtas kräver en re­gi­stre­rad boupp­teck­ning. Det gäller för t.ex. av­slu­tan­de av bank­kon­ton eller för­sälj­ning av viss egen­dom.

Är det flera döds­bo­de­lä­ga­re i döds­bo­et krävs att alla döds­bo­de­lä­ga­re god­kän­ner be­slu­ten eller att det finns full­mak­ter från alla parter för att en en­skild person ska kunna vidta åt­gär­der för att av­veck­la döds­bo­et.

💡Skapa gratis full­makt för dödsbo - fyll i och ladda ner

Inom ramen för av­veck­ling­en är van­li­ga åt­gär­der för­sälj­ning av bo­stads­rätt eller fas­tig­het, avytt­ring av vär­de­pap­per, för­sälj­ning av fordon och övrigt lösöre samt vär­de­ring av till­gång­ar som fas­tig­he­ter, bo­stads­rät­ter, lösöre eller liv­för­säk­ring.

Ef­ter­som endast ett bank­kon­to behövs vid arv­skif­tet blir det ska man av­slu­ta even­tu­el­la övriga konton.

När behövs en bo­del­ning?

Den av­lid­ne var gift eller sambo

Om den av­lid­na per­so­nen var gift eller hade en sambo ska en bo­del­ning ge­nom­föras innan döds­bo­et kan av­slu­tas.

Bo­del­ning­en görs ba­se­rat på de till­gång­ar och skul­der som fanns dagen den av­lid­ne gick bort. Den upp­rät­ta­de boupp­teck­ning­en är därför av av­gö­ran­de be­ty­del­se för bo­del­ning­en, ef­ter­som den tar upp dessa till­gång­ar och skul­der.

Egen­dom som ingår i bo­del­ning­en

I bo­del­ning­en, om den av­lid­ne var gift, in­klu­de­ras ma­kar­nas gif­to­rätts­gods ge­men­samt, vilket in­ne­bär all egen­dom som inte gjorts till en­skild egen­dom i ett äk­ten­skaps­för­ord eller fåtts som en­skild egen­dom.

Om per­so­nen levde i ett sam­bo­för­hål­lan­de blir istäl­let sam­bo­e­gen­do­men fö­re­mål för bo­del­ning­en.

Sam­bo­e­gen­dom är ge­men­sam bostad och ge­men­samt bohag som paret skaf­fat för ge­men­sam an­vänd­ning, för­ut­sa­tt att inget annat är fö­re­skri­vet i ett sam­bo­av­tal. Sam­bo­la­gen gäller alltså inte all egen­dom som till­hör sam­bor­na.

Bo­del­ning­en är en över­ens­kom­mel­se mellan den ef­ter­le­van­de maken eller sambon och den av­lid­nes ar­ving­ar samt even­tu­el­la tes­ta­ment­s­ta­ga­re. Över­ens­kom­mel­sen do­ku­men­te­ras i ett bo­del­nings­av­tal.

Ta hand om hela boupp­teck­ning­en hos Aatos

I Aatos tjänst är det möj­li­gt att enkelt göra hela boupp­teck­ning­en! Genom att svara på enkla frågor och fylla i den in­for­ma­tion som tjäns­ten frågar efter skapas boupp­teck­ning­en för er.

Hela tjäns­ten är online och du kan bjuda in övriga döds­bo­de­lä­ga­re så att ni till­sam­mans kan sköta pro­ces­sen - oav­sett var ni bor!

Har ni frågor hjäl­per våra ju­ris­ter utan extra kostand.

Prova gratis!

Vad in­ne­bär arvs­skifte och när kan det på­bör­jas?

Arvs­skifte

När boupp­teck­ning­en är god­känd och skul­der be­ta­la­ts och andra åt­gär­der ge­nom­för­ts kan arv­skif­tet ge­nom­föras. Det in­ne­bär att man av­slu­tar döds­bo­et och delar ut arvet till ar­ving­ar­na.

Arvslot­ten, som re­pre­sen­te­rar den av­lid­nes kvar­lå­ten­skap, ska då för­de­las mellan ar­ving­ar och uni­ver­sel­la tes­ta­ment­s­ta­ga­re enligt den av­lid­nes tes­ta­men­te och arvs­reg­ler­na. Hur man prak­tiskt gör arv­skif­tet va­ri­e­rar dock från fall till fall.

Vad är lag­lott?

Bröstar­ving­ar­na till den av­lid­ne har genom sin lag­lott till­sam­mans åt­minsto­ne rätt till hälf­ten av kvar­lå­ten­ska­pen.

Syftet med lag­lot­ten är att sä­ker­stäl­la att inga bröstar­ving­ar lämnas arv­lö­sa, och deras rätt till lag­lott är ab­so­lut.

Ett tes­ta­men­te som in­skrän­ker lag­lot­ten är ogil­ti­gt, men för att få del av sin lag­lott måste bröstar­ving­en klaga till dom­stol.

💡 Kom ihåg att du inte be­hö­ver ta emot arvet!

Vad menas med med fri för­fo­gan­de­rätt?

Att ärva med fri för­fo­gan­de­rätt in­ne­bär att man fritt kan an­vän­da arvet såsom man önskar genom att t.ex. in­ve­ste­ra egen­do­men, kon­su­me­ra den eller till och med för­bru­ka den helt. Man är dock för­hindrad att be­stäm­ma över den genom tes­ta­men­te eller ge bort stora delar av den.

An­led­ning­en är att någon annan har rätt att ärva det som finns kvar, om det finns något kvar, när ar­ving­en själv av­li­der. Om en person av­li­der som var gift och hade barn inom äk­ten­ska­pet ärver t.ex. den ef­ter­le­van­de maken bar­nens andel med fri för­fo­gan­de­rätt. Barnen får sedan sitt arv när den andra för­äl­dern av­li­der.

Vad menas med full ägan­de­rätt?

Full ägan­de­rätt in­ne­bär att den som får arvet helt får be­stäm­ma själv vad den vill göra med det.

Till skill­nad från vid fri för­fo­gan­de­rätt får alltså ar­ving­en be­stäm­ma att tes­ta­men­te­ra egen­do­men till den som den själv önskar eller att ge bort allt. Ingen annan har enligt lag rätt att ärva efter att ar­ving­en själv av­li­der.

Arv­skif­tes­hand­ling

För­u­tom fall där tes­ta­men­tet fö­re­skri­ver spe­ci­fik egen­dom till viss in­di­vid, är det upp till döds­bo­de­lä­gar­na att enas om hur för­del­ning­en ska ske. Arv­skif­tet görs alltså genom ett avtal som åter­speg­lar över­ens­kom­mel­sen mellan döds­bo­de­lä­gar­na om egen­do­mens för­del­ning. Av­ta­let kallas för arv­skif­tes­av­tal eller arv­skif­tes­hand­ling.

När alla är över­ens och arv­skif­tet är klart, ska hand­ling­en un­der­teck­nas av samt­li­ga döds­bo­de­lä­ga­re. Om en över­ens­kom­mel­se inte kan nås, kan någon av dem ansöka om att en sär­skild skif­tes­man till­sätts hos tings­rät­ten.

Arv­skif­tes­hand­ling­en kan också vara be­ty­del­se­full som le­gi­ti­ma­tion hos ex­em­pel­vis en bank för att över­fö­ra den av­lid­nes till­gång­ar till ar­ving­ar­na. Där­e­mot be­hö­ver själva arv­skif­tet inte re­gi­stre­ras nå­gon­stans.

Prova gratis på Aatos boupp­teck­ning!

Smidigare juridik, online och enkelt!