Guide för boupp­teck­ning

När en person av­li­der bildas ett dödsbo. I döds­bo­et ingår all den av­lid­nes egen­dom och skul­der.

Den av­lid­nes när­mas­te an­hö­ri­ga, döds­bo­de­lä­ga­re, tar hand om döds­bo­et fram till att egen­do­men har delats mellan arv­ta­gar­na.

När en person har av­li­dit ska:

• döds­bo­ets skul­der och till­gång­ar redas ut
• boupp­teck­ning göras och
• arvet för­de­las mellan ar­ving­ar­na (arv­skif­te)

Att göra en boupp­teck­ning är lät­ta­re än många tror och det är möj­ligt att göra det själv. Nedan för­kla­rar vi hur det går till.

💡 För att sköta ett dödsbo be­hö­ver du ett döds­fall­sin­tyg. Fler prak­tis­ka saker att tänka på hittar du i vår check­lis­ta vid döds­fall.

En boupp­teck­ning måste göras

En boupp­teck­ning är ett papper där det fram­går den av­lid­nes egen­dom och skul­der på döds­da­gen och vem som kommer att ärva.

Utan en boupp­teck­ning är det inte möj­ligt att sälja den av­lid­nes egen­dom eller söka lag­fart.

En boupp­teck­ning måste göras. Om ni inte gör en boupp­teck­ning utser Skat­te­ver­ket en person som ser till att boupp­teck­ning­en blir gjord. Döds­bo­et måste betala för det, vilket be­ty­der att ni får mindre i arv.

Det är därför enklast att skapa boupp­teck­ning­en direkt. Det är möj­ligt att göra boupp­teck­ning själv och det finns för­mån­li­ga al­ter­na­tiv.

Vem gör boupp­teck­ning?

En boupp­teck­ning görs av döds­bo­et, det vill säga de per­so­ner som är ar­ving­ar eller tes­ta­ment­s­ta­ga­re till den av­lid­ne. Det är döds­bo­de­lä­gar­na som an­sva­rar för att boupp­teck­ning­en upp­rät­tas och skic­kas in till Skat­te­ver­ket.

För att ge­nom­fö­ra boupp­teck­ning­en måste två för­rätt­nings­män utses, vilka ska vara obe­ro­en­de och inte döds­bo­de­lä­ga­re själva. För­rätt­nings­män­nen an­sva­rar för att kor­rekt do­ku­men­te­ra den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der, samt att intyga att in­for­ma­tio­nen är riktig.

I prak­ti­ken an­li­tas ofta en jurist, ad­vo­kat eller be­grav­nings­by­rå för att hjälpa till med boupp­teck­ning­en, sär­skilt om döds­bo­ets eko­no­mi är kom­pli­ce­rad.

Boupp­teck­ning­en ska ske inom tre må­na­der från döds­fal­let, och den fär­di­ga boupp­teck­ning­en ska skic­kas till Skat­te­ver­ket för re­gi­stre­ring inom yt­ter­li­ga­re en månad. Denna pro­cess är viktig ef­tersom boupp­teck­ning­en utgör un­der­la­get för hur arvet ska för­de­las.

Skapa boupp­teck­ning själv

Kost­nad för boupp­teck­ning kan va­ri­e­ra stort och beror på vem du väljer att anlita och den tid som krävs för ar­be­tet. Du sköter boupp­teck­ning­en enklast och smi­di­gast i Aatos di­gi­ta­la tjänst för endast 1990 kronor. Då kan man gratis fråga våra ju­ris­ter om man har frågor under vägens gång.

En jurist tar i regel från 1 600–1 700 kr i timmen, och även en enkla­re boupp­teck­ning tar åt­minsto­ne några timmar. Kost­nad för boupp­teck­ning kan därför börja på runt 4 500 kr och kosta upp mot det dubbla eller mer om det är kom­pli­ce­ra­de frågor att reda ut.

Med Aatos får du väg­led­ning från början till slut och du måste inte förstå hur en boupp­teck­ning går till. Genom att svara på enkla frågor hjäl­per vi dig att samla den in­for­ma­tion som du be­hö­ver.

Har du frågor hjäl­per våra ju­ris­ter dig gratis via chatt och e-post. Det kan också vara bra att veta att Aatos boupp­teck­ning er­sät­ter Skat­te­ver­kets blan­kett om boupp­teck­ning. Du be­hö­ver alltså inte göra båda.

Läs mer: Hur lång tid tar det att göra boupp­teck­ning? Få vär­de­ful­la in­sik­ter om vägen från bo­del­ning till arv­skif­te.

Boupp­teck­ning­ens in­ne­håll

Vi kommer här­näst att dela vad boupp­teck­ning in­ne­hål­ler i olika steg.

Ur boupp­teck­ning­en ska det fram­kom­ma

• Vem den av­lid­na är
• Vem som är ar­ving­ar och tes­ta­ment­s­ta­ga­re
• Den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der (an­teck­na även för­säk­ring­ar med för­månsta­gar­för­ord­nan­de)
• Vem som är bo­upp­gi­va­re
• Vilka som är för­rätt­nings­män

Lösöre och saker från hemmet kan an­teck­nas som en ge­men­sam post eller se­pa­rat om det är av större värde.

Kom ihåg att endast skul­der som gäller tiden före döds­da­gen ska tas med i boupp­teck­ning­en!

Till Skat­te­ver­ket ska ni posta:

• Boupp­teck­ning­en i ori­gi­nal
• Be­styrkt kopia av boupp­teck­ning­en (minst en person ska intyga att kopian stäm­mer över­ens med ori­gi­na­let).
• Be­styrkt kopia av tes­ta­men­te, äk­ten­skaps­för­ord, kal­lel­se­be­vis för döds­bo­de­lä­ga­re som inte när­va­rat vid för­rätt­ning­en och even­tu­ellt bevis på arvs­av­stå­en­de
• Full­makt i ori­gi­nal om det finns full­makt

Hur går en boupp­teck­ning till?

Så här går en boupp­teck­ning till:

1. Red ut och an­teck­na döds­bo­de­lä­ga­re och ef­terar­ving­ar
2. An­teck­na vad den av­lid­ne ägde 
3. An­teck­na den av­lid­nes skul­der
4. Håll ett för­rätt­nings­mö­te
5. Två för­rätt­nings­män och bo­upp­gi­va­ren skri­ver under
6. Posta boupp­teck­ning­en med bi­la­gor till Skat­te­ver­ket

Här nedan går vi igenom de olika de­lar­na.

Gå igenom den av­lid­nes ägo­de­lar och skul­der

Boupp­teck­ning­en är en för­teck­ning över den av­li­dens till­gång­ar och skul­der på döds­da­gen. Börja därför med att gå igenom den av­lid­nes hem, bank­kon­ton och som­mar­hus.

Ni kan vär­de­ra egen­do­men enligt mark­nads­vär­det. Mark­nads­vär­det är vad ni hade fått för egen­do­men om ni på döds­da­gen hade sålt egen­do­men, eller själv köpt lik­nan­de egen­dom.

Läs mer: Vär­de­ring av dödsbo

Boupp­teck­nings­för­rätt­ning

Boupp­teck­ning­en gås igenom och un­der­teck­nas på ett möte som kallas boupp­teck­nings­för­rätt­ning  eller för­rätt­nings­mö­tet. På för­rätt­nings­mö­te träf­fas alla ar­ving­ar och kon­trol­le­rar boets skul­der och till­gång­ar.

Ar­ving­ar­na får inte själva intyga att allt skri­vits kor­rekt utan ska utse två för­rätt­nings­män.

För­rätt­nings­man kan vara vem som helst som inte är ar­vinge. Van­ligt­vis är det en vän, part­ner eller kol­le­ga till en av ar­ving­ar­na.

För­rätt­nings­män­nen kon­trol­le­rar att allt ser ut att vara kor­rekt an­teck­nat. De ska kon­trol­le­ra in­for­ma­tio­nen enligt deras bästa för­må­ga, men har inte ett ju­ri­diskt ansvar.

För­rätt­nings­män­nen ska un­der­teck­na boupp­teck­ning­en till­sam­mans med bo­upp­gi­va­ren. Bo­upp­gi­va­ren är den som känner till boet bäst och ger in­for­ma­tion om boet. Bo­upp­gi­va­re är van­li­gen en ef­ter­le­van­de part­ner eller ett barn.

Mötet kan hållas så att alla när­va­rar per­son­li­gen eller via te­le­fon- eller vi­de­o­sam­tal.

Skicka en in­bju­dan till för­rätt­nings­mö­tet

En in­bju­dan eller kal­lel­se till boupp­teck­ning ska du skicka i god tid, ca 2-4 veckor före mötet.

I kal­lel­sen ska det stå vem som av­li­dit samt när och var mötet hålls.

Posta in­bju­dan som re­kom­men­de­rat brev och spara kvit­tot. Det går också att skicka in­bju­dan via e-post. Om någon väljer att inte delta på mötet ska du bifoga kvit­tot som bevis på att en in­bju­dan skic­kats eller ett med­de­lan­de från den in­bjud­na att den mot­ta­git in­bju­dan.

Om någon du glöm­mer att bjuda in någon som har rätt att när­va­ra måste mötet hållas på nytt. Även om ni redan postat boupp­teck­ning­en till Skat­te­ver­ket.

Vem kallas till för­rätt­nings­mö­tet?

På för­rätt­nings­mö­tet har föl­jan­de per­so­ner rätt att när­va­ra, och de ska därför få en in­bju­dan:

• Ef­ter­le­van­de make, sambo eller re­gi­stre­rad part­ner
• Döds­bo­de­lä­ga­re (nedan finns en lista på vem som är döds­bo­de­lä­ga­re)
• Even­tu­el­la ef­terar­ving­ar 
• För­myn­da­re och vård­nads­ha­va­re till omyn­di­ga
• God man eller för­val­ta­re om re­le­vant
• All­män­na arvs­fon­den om det inte finns ar­ving­ar enligt lag (om det bara finns arv­ta­ga­re enligt tes­ta­men­te ska arvs­fon­den också kallas)

Endast bo­upp­gi­va­ren och en av för­rätt­nings­män­nen måste när­va­ra. Den andra för­rätt­nings­man­nen kan senare un­der­teck­na boupp­teck­ning­en.

👉 Om du är ensam ar­vinge är det bara du och en för­rätt­nings­man som be­hö­ver träf­fas. Det kräver dock ingen for­mell kal­lael­se. Den andra för­rätt­nings­man­nen kan senare un­der­teck­na boupp­teck­ning­en.

Posta alla do­ku­ment till Skat­te­ver­ket

Boupp­teck­ning­en ska upp­rät­tas inom tre må­na­der från döds­da­gen. Boupp­teck­ning­en ska skic­kas till Skat­te­ver­ket inom en månad från att boupp­teck­ning­en upp­rät­ta­des.

Skat­te­ver­ket kon­tak­tar er om något fattas i boupp­teck­ning­en.

När Skat­te­ver­ket god­känt boupp­teck­ning­en får ni till­ba­ka ori­gi­na­let. Arvet kan för­de­las när boupp­teck­ning­en god­känts.

Läs mer: Vägen till arvet

Van­li­ga frågor om boupp­teck­ning

Här du kan hitta van­li­ga frågor om boupp­teck­ning.

Vem är döds­bo­de­lä­ga­re?

Döds­bo­de­lä­ga­re är de som ärver direkt när den av­li­den gått bort.

Döds­bo­de­lä­ga­re kan vara:

• Ef­ter­le­van­de make eller re­gi­stre­rad part­ner om denne ärver enligt lag eller tes­ta­men­te
• sambo om denne vill att en bo­del­ning ska göras
• ar­vinge enligt lagen
• uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re (kan vara pri­vat­per­son, fö­re­tag eller en or­ga­ni­sa­tion)
• en ti­di­ga­re makes ef­terar­ving­ar
• All­män­na Arvs­fon­den

Ef­terar­ving­ar är de som måste vänta på att de får ut sitt arv. Van­ligt­vis är de makars ge­men­sam­ma barn som får arvet först när deras båda för­äld­rar av­li­dit.

Kan döds­bo­de­lä­ga­re göra boupp­teck­ning?

Ja, döds­bo­de­lä­gar­na kan själv göra boupp­teck­ning­en.

Ni kan också göra boupp­teck­ning­en hos en ad­vo­kat­by­rå eller en be­grav­nings­by­rå. Fun­de­ra dock på om det är möj­ligt att göra det själv. Ni sparar pengar och oav­sett om ni gör boupp­teck­ning­en själv eller hos en jurist måste ni vara del­ak­ti­ga och själv ange all in­for­ma­tion.

När ska boupp­teck­ning­en göras?

Boupp­teck­ning­en ska upp­rät­tas inom tre må­na­der från döds­da­gen. Boupp­teck­ning­en ska skic­kas till Skat­te­ver­ket inom en månad från att för­rätt­nings­mö­tet.

Vad händer om boupp­teck­ning­en inte blir klar i tid?

Det är möj­ligt att ansöka om an­stånd inom tre må­na­der från döds­fal­let.

Kon­tak­ta Skat­te­ver­ket genom att ringa eller skicka ett brev eller e-post­med­de­lan­de. Det är gratis att ansöka om an­stånd.

Vad händer om man efter boupp­teck­ning­en upp­täc­ker en ny skuld eller till­gång?

Om en ny skuld, egen­dom, tes­ta­men­te eller äk­ten­skaps­för­ord upp­täcks efter att boupp­teck­ning­en skic­kats till Skat­te­ver­ket ska en tilläggs­boupp­teck­ning göras.

Tilläggs­boupp­teck­ning­en skapas på samma sätt som en vanlig boupp­teck­ning. Tilläggs­boupp­teck­ning­en ska göras inom en månad från att felet upp­täck­tes.

Döds­bo­et kan själv göra en tilläggs­boupp­teck­ning.

Vad händer om det bara finns skul­der i döds­bo­et?

Om det finns skul­der i döds­bo­et men inga pengar eller andra till­gång­ar att betala av dom med kommer skul­der­na till slut att av­skri­vas.

När det bara finns skul­der i ett dödsbo kan det vara re­le­vant att göra en döds­bo­an­mä­lan istäl­let för boupp­teck­ning.

Kan man se boupp­teck­ning?

Det är möj­ligt att be­stäl­la en boupp­teck­ning från Skat­te­ver­ket om den är re­gi­stre­rad från och med 1.7.2001.

Om boupp­teck­ning­en är re­gi­stre­rad före det kan de be­stäl­las från riksar­ki­vet.

När får man arvet?

Arvet kan delas ut när Skat­te­ver­ket god­känt boupp­teck­ning­en.

Om ni vär­de­rat egen­do­men enligt mark­nads­vär­det kan ni an­vän­da boupp­teck­ning­en som un­der­lag när arvet för­de­las.

Om ni inte kan komma över­ens om för­del­ning av arvet kan ni ta hjälp av en skif­tes­man.

Läs mer: Hur be­ta­las arv ut?