Sär­kull­barn och arv

testamente barn.jpeg
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2022-05-30 ● 4 minuter
Dela artikeln
Till skill­nad från ge­men­sam­ma barn ärver sär­kull­barn direkt och gifta makar ärver inte alls. Enkelt för­kla­rat och allt du måste veta kring sär­kull­barn och arv.

Sär­kull­barn är barn från ett annat för­hål­lan­de. Det är inte ma­kar­nas ge­men­sam­ma barn utan endast en av ma­kar­na är för­äl­der till barnet.

Sär­kull­barn ändrar på arvs­ord­ning­en och det kan leda till att makar inte ärver varand­ra. Genom att förstå hur och när sär­kull­barn ärver är det möj­li­gt att se till att ditt arv för­de­las precis så som du tänkt dig.

Den här ar­ti­keln tar upp allt du måste veta om hur du kan på­ver­ka arvs­för­del­ning­en genom att skriva tes­ta­men­te när du är gift och det finns sär­kull­barn. Den tar också upp när ett tes­ta­men­te in­skrän­ker på arv till sär­kull­barn.

Ar­ti­keln be­hand­lar även in­bör­des tes­ta­men­te för makar och hur ni bäst ger den ef­ter­le­van­de möj­lig­het att sitta i orub­bat bo.

Skriv ett eget tes­ta­men­te för dig och din familj.

Hur ärver sär­kull­barn?

Ärv­da­bal­ken är lagen som styr över arvs­frå­gor. Sär­kull­barn har rätt att få sitt arv direkt när deras för­äl­der går bort. Ge­men­sam­ma barn ärver också, men de får arvet först när båda för­äld­rar­na av­li­dit.

De ge­men­sam­ma bar­nens andel går till den ef­ter­le­van­de maken och sedan när båda ma­kar­na gått bort får ge­men­sam­ma barn sitt arv.

Om ma­kar­na endast har sär­kull­barn ärver den ef­ter­le­van­de maken inte ef­ter­som arvet direkt går till sär­kull­bar­nen. Om man vill att den ef­ter­le­van­de maken ska ärva måste man skriva ett tes­ta­men­te.

Om ma­kar­na har ge­men­sam­ma barn och sär­kull­barn får sär­kull­bar­nen sin del av arvet direkt, medan de ge­men­sam­ma bar­nens arv först går till den ef­ter­le­van­de maken och där­ef­ter till barnen.

💡Visste du att tes­ta­men­te är det van­li­gas­te rätts­do­ku­men­tet i Sve­ri­ge?

Hur mycket ärver sär­kull­barn?

Sär­kull­barn har rätt till lika mycket arv som ge­men­sam­ma barn. Det går inte att göra barn arv­lö­sa och alla barn har rätt till minst sin lag­lott.

Genom att skriva ett tes­ta­men­te är det möj­li­gt att ge mera arv till vissa barn och endast lag­lott till andra barn.

Om du inte skri­vit ett tes­ta­men­te och har fyra barn har de alla rätt till ¼ var. Det har ingen be­ty­del­se om det är ge­men­sam­ma barn eller sär­kull­barn.

Ge­men­sam­ma barn och sär­kull­barn får dock sin andel av arvet vid olika tid­punk­ter. Sär­kull­barn får sitt arv direkt, medan ge­men­sam­ma barn måste vänta till att båda för­äld­rar­na dött.

Läs mer: hur räknar man ut lag­lot­ten? och hur delges tes­ta­men­tet ar­ving­ar­na?

Familje på strand

Ex­em­pel arv, sär­kull­barn och ge­men­sam­ma barn

Nedan hittar du tre ex­em­pel på hur arvet för­de­las när det gäller sär­kull­barn och ge­men­sam­ma barn.

Ex­em­pel 1: Makar har ge­men­sam­ma barn och sär­kull­barn

Sigrid och Sally har ett ge­men­samt barn och Sigrid har två barn från ett ti­di­ga­re äk­ten­skap.

När Sigrid går bort får sär­kull­bar­nen sin 1/3 av arvet direkt och Sally ärver det ge­men­sam­ma bar­nets andel av arvet. När även Sally gått bort får det ge­men­sam­ma barnet sin andel från Si­grids arv.

Ex­em­pel 2: Makar har endast sär­kull­barn

Lars och Sara har inga ge­men­sam­ma barn men Lars har fyra barn från ett ti­di­ga­re för­hål­lan­de. När Lars av­li­der får hans barn direkt 1/4 var och Sara ärver inte alls.

Ex­em­pel 3: Endast sär­kull­barn och ma­kar­na har tes­ta­men­te

Tom och Martin har skri­vit ett in­bör­des tes­ta­men­te, de har inte ge­men­sam­ma barn men Tom har två sär­kull­barn.

När Tom dör går hälf­ten av egen­do­men till Martin i en­lig­het med tes­ta­men­tet och hans sär­kull­barn ärver andra hälf­ten. Det be­ty­der att Martin får 1/2 av egen­do­men och Toms barn får 1/4 var av egen­dom.

💻 Att skriva ditt tes­ta­men­te med Aatos är tryggt och enkelt. Det blir också an­pas­sat för just dig.

Arv, äk­ten­skaps­för­ord och sär­kull­barn

Om ni har barn från olika för­hål­lan­den kan ni genom att skriva äk­ten­skaps­för­ord se till att era barn endast ärver egen­dom som varit er egen­dom.

När ni gifter er blir er egen­dom gif­to­rätts­gods. Det be­ty­der att värdet av all er egen­dom ska delas 50/50 mellan er vid skils­mäs­sa och döds­fall oav­sett vem som köpt och äger egen­do­men.

I ett äk­ten­skaps­för­ord kan ni ange att ingen eller endast viss egen­dom ska delas lika mellan er. Egen­do­men som inte delas är en­skild egen­dom och egen­do­men som delas mellan er är gif­to­rätts­gods.

Om ni inte har ett äk­ten­skaps­för­ord räknas värdet av er bådas egen­dom ihop och delas på hälf­ten. Sedan får barnen rätt till hälf­ten och den ef­ter­le­van­de maken får hälf­ten.

Det kan leda till att den ef­ter­le­van­de maken får mer än vad hen egent­li­gen hade köpt. När sedan den ef­ter­le­van­de maken går bort ärver dennes barn i sin tur egen­do­men. Därmed går den mer för­mög­ne makens barn miste om en del av arvet.

Ex­em­pel 1: Makar har inte äk­ten­skaps­för­ord

Jo­han­na och Kalle har var sitt sär­kull­barn. När Jo­han­na går bort är hennes egen­dom värd 900 000 kronor och Kalles egen­dom 300 000 kronor. De har inte ett äk­ten­skaps­för­ord.

Deras egen­dom är värd 1 200 000 kronor och ska delas på hälf­ten. Jo­han­nas barn ärver 600 000 kronor och Kalle får 600 000 kronor. När Kalle går bort ärver hans barn 600 000 kronor.

Jo­han­nas barn går därmed miste om egen­dom som hade varit deras mammas.

Ex­em­pel 2: Makar har äk­ten­skaps­för­ord

Jo­han­na och Kalle har ett äk­ten­skaps­för­ord där det står att all egen­dom är en­skild egen­dom och ingen egen­dom ska delas på hälf­ten.

När Jo­han­na går bort ärver hennes barn allt det som varit hennes egen­dom (900 000 kronor) och Kalle be­hål­ler det som är hans egen­dom (300 000 kronor). När Kalle går bort ärver hans barn det som varit hans egen­dom.

Skriv ett äk­ten­skaps­för­ord och se till att baren ärver det som varit ditt.

Kan sär­kull­barn gå miste om arv?

Sär­kull­barn och ge­men­sam­ma barn kan gå miste om arv om ett tes­ta­men­te för­bi­ser deras rätt till arv och de inte hos dom­stol ber om jämk­ning av tes­ta­men­tet. De måste be om jämk­ning inom sex må­na­der från att de tog del av tes­ta­men­tet.

Du kan inte i ett tes­ta­men­te ange att sär­kull­bar­nen inte ska få arv. Det är sär­kull­bar­nen som själva väljer att de inte begär jämk­ning och på så sätt avstår de rätten till arv.

Barn kan också gå miste om arv om de ärver som min­derå­ri­ga. Du kan skydda bar­nens rätt till arvet med ett tes­ta­men­te.

👉 Tips! Ex­em­pel på tes­ta­men­te med sär­kull­barn

Pojke gömmer sig bakom två ballonger
Om sär­kull­barn ärver bostad

Det är van­li­gt att makar äger ett hus eller en lä­gen­het till­sam­mans och att de har sär­kull­barn. När en av ma­kar­na går bort har därmed dennes barn rätt till hälf­ten av värdet av bo­sta­den.

Det kan leda till att den ef­ter­le­van­de maken måste flytta från bo­sta­den om hen inte kan köpa ut barnen.

Ex­em­pel 1: Maken måste flytta från bo­sta­den

Jonas och Lilja har i övrigt egen­dom av ringa värde, men de äger till­sam­mans en bostad som är värd 5 mil­jo­ner. Jonas har två sär­kull­barn.

När Jonas går bort har barnen rätt till det som varit Jonas egen­dom, alltså också hälf­ten av värdet av bo­sta­den. Om Lilja inte har annan egen­dom kan hon inte köpa ut barnen. Hon måste sälja bo­sta­den för att barnen ska få sin andel av arvet.

Genom att skriva tes­ta­men­te finns det möj­lig­het att trygga den ef­ter­le­van­des si­tu­a­tion och und­vi­ka att bo­sta­den måste säljas.

Mindre arv till sär­kull­barn - skriv in­bör­des tes­ta­men­te

Genom att skriva ett tes­ta­men­te kan ni själva be­stäm­ma var hälf­ten av egen­do­men ska gå. Det finns två olika al­ter­na­tiv och ni kan skriva tes­ta­men­tet på två olika sätt.

För det första kan ni göra ett in­bör­des tes­ta­men­te eller ett en­skilt tes­ta­men­te.

  • Ett in­bör­des tes­ta­men­te är ett tes­ta­men­te ni gör till­sam­mans där ni skri­ver att den ef­ter­le­van­de ska ärva den av­lid­ne. Det be­ty­der att oav­sett vem som går bort först ärver den ef­ter­le­van­de.  
  • Ett en­skilt tes­ta­men­te skri­ver du själv och du anger själv vem som får ärva din egen­dom.

För det andra kan ni ange att den ef­ter­le­van­de ärver med fri för­fo­gan­de­rätt eller med full ägan­de­rätt.

Fri för­fo­gan­de­rätt be­ty­der att den ef­ter­le­van­de maken ärver egen­do­men och får an­vän­da den. När den ef­ter­lev­de går bort får den först av­lid­ne makens ar­ving­ar egen­do­men.

Om ni skri­ver ett tes­ta­men­te där den ef­ter­le­van­de ärver med full ägan­de­rätt får maken an­vän­da egen­do­men, men också tes­ta­men­te­ra och skänka bort egen­do­men. När ef­ter­lev­na­den går bort ärver den ef­ter­le­van­de makens ar­ving­ar egen­do­men. Den först av­lid­nes ar­ving­ar ärver inte.

Skriv tes­ta­men­te med Aatos.

Sär­kull­barn kan vänta med arv

Sär­kull­barn kan vänta med att ta ut sitt arv. Om sär­kull­bar­nen vill kan de välja att ta ut sitt arv först när båda ma­kar­na gått bort, även om de har rätt att få sitt arv direkt. Då ärver de på samma sätt som ge­men­sam­ma barn.

Du kan i ditt tes­ta­men­te ange en önskan om att barnen ska vänta med att ta ut sitt arv tills båda gått bort. Som en “morot” kan du lägga till att om de inte väntar med att ta ut sitt arv får de endast lag­lot­ten och inte hela arvslot­ten.

Det be­ty­der att de endast ärver hälf­ten av vad de annars hade ärvt.

Läs mer: 10 skäl till varför du ska skriva tes­ta­men­te

Ex­em­pel 1: Två barn och sambo

Emma är sambo och har två egna barn. Emma vill att barnen väntar med att ta ut arvet till att även sambon gått bort. Om barnen inte väntar får de endast lag­lot­ten.

Hennes första barn Sofia vill ha sitt arv direkt, hennes andra barn Stefan väntar. Om både Sofia och Stefan hade väntat med att ta ut arvet hade de fått 50 % var av Emmas egen­dom.

Nu får Sofia endast hälf­ten av det hon annars hade ärvt. Sofia ärver 25 % och Emmas sambo får resten. När sambon går bort ärver Stefan all egen­dom som varit Emmas. Sofia får ingen­ting när sambon går bort.

Familje på sommaren

Makes rätt att sitta i orub­bat bo om sär­kull­barn

Be­grep­pet "rätt att sitta i orub­bat bo" är ett gam­malt ut­tryck som idag inte an­vän­ds. Be­grep­pet be­ty­der att den ef­ter­le­van­de maken ärver hela den av­lid­nes egen­dom och får bo kvar och an­vän­da den först av­lid­ne makens egen­dom.

För att ärva all egen­dom måste den ef­ter­le­van­de vara gift med den av­lid­na och endast ha ge­men­sam­ma barn eller inte ha några barn alls. I dessa si­tu­a­tio­ner ärver den ef­ter­le­van­de maken all egen­dom och kan fort­sät­ta an­vän­da egen­do­men.

Om ma­kar­na har sär­kull­barn är si­tu­a­tio­nen en annan. För att den ef­ter­le­van­de maken ska få sitta i orub­bat bo måste den av­lid­ne ha skri­vit ett tes­ta­men­te och där be att sär­kull­bar­nen väntar med att ta ut sitt arv till att även den ef­ter­le­van­de maken gått bort.

Om ni har sär­kull­barn och vill sä­ker­stäl­la att den ef­ter­le­van­de maken får bo kvar i bo­sta­den kan ni även ta en liv­för­säk­ring och ange varand­ra som för­månsta­ga­re.

Det be­ty­der att när den ena av er går bort får den andra ett belopp från för­säk­ring­en. Be­lop­pet är inte arv och barnen har inte rätt till det. Med de peng­ar­na kan den ef­ter­le­van­de betala ut lag­lot­ten till sär­kull­bar­nen och fort­sät­ta bo i det ge­men­sam­ma hemmet.

Sambo med sär­kull­barn

Sambo ärver aldrig varand­ra. Det be­ty­der att oav­sett om sambor har ge­men­sam­ma barn eller barn från ti­di­ga­re för­hål­lan­den ärver de på samma sätt som makars sär­kull­barn. Barnen får sitt arv direkt och den ef­ter­le­van­de sambon ärver inte.

Vad kan ni göra för att för­bätt­ra den ef­ter­le­van­de sam­bons si­tu­a­tion? Om ni endast har ge­men­sam­ma barn är det ab­so­lut bästa ni kan göra att gifta er. Det låter kanske kons­ti­gt men endast genom att ni gifter er ärver den ef­ter­le­van­de all egen­dom.

Ett annat mindre dras­tiskt al­ter­na­tiv är att ni ut­for­mar ett in­bör­des tes­ta­men­te för sambos med sär­kull­barn. I tes­ta­men­tet kan ni ange att den ef­ter­le­van­de ärver den av­lid­ne oav­sett vem som går bort först. Då ärver sambon 50 % och barnen 50 %.

Det kan även vara klokt att teckna en liv­för­säk­ring där ni anger varand­ra som för­månsta­ga­re.

Vad ingår inte i kvar­lå­ten­skap för sambo?

Om ni är sambo och en av er går bort ska först en bo­del­ning göras om den ef­ter­le­van­de sambon begär det. Det be­ty­der att sam­bor­nas sam­bo­e­gen­dom räknas ihop och sedan delas på hälf­ten så att båda får sam­bo­e­gen­dom av samma värde.

Sedan får den ef­ter­le­van­de hälf­ten av egen­do­men och den av­lid­nes ar­ving­ar den andra hälf­ten av egen­do­men.

Det här kan leda till att den ef­ter­le­van­de eller den av­lid­nes ar­ving­ar får be­tyd­li­gt mer egen­dom än de egent­li­gen hade rätt till. Genom att skriva ett sam­bo­av­tal kan ni sä­ker­stäl­la att ingen egen­dom delas lika mellan er och att den ef­ter­le­van­de endast får egen­dom som är dennes och att den av­lid­nes barn inte går miste om arv.

Ex­em­pel 1: Sam­bo­av­tal och tes­ta­men­te be­stäm­mer vem som ska ärva

Lars och Ilona är sambor, och Ilona har två barn från ett annat för­hål­lan­de. När Ilona går bort äger hon en bostad som hon köpt för deras ge­men­sam­ma bruk.

Bo­sta­den är därmed sam­bo­e­gen­dom och värdet av bo­sta­den ska delas 50/50 mellan dem ef­ter­som Lars begär bo­del­ning. Bo­sta­den är värd 10 mil­jo­ner. Ilonas barn får 5 mil­jo­ner att dela på och Lars får 5 mil­jo­ner. När Lars går bort ärver hans ar­ving­ar hans egen­dom. Ilonas barn får inte rätt till egen­do­men.

Om Lars och Ilona hade skri­vit ett sam­bo­av­tal hade Lars inte haft möj­lig­het att begära bo­del­ning och Ilonas barn hade ärvt hela bo­sta­dens värde.

Ilona hade även kunnat skriva ett tes­ta­men­te där hälf­ten av hennes egen­dom först gått till Lars och vid Lars bort­gång till Ilonas barn.

Gör ditt tes­ta­men­te enkelt online

Genom att svara på enkla frågor kart­läg­ger Aatos tjänst din livs­si­tu­a­tion och ba­se­rat på det får du ett an­pas­sat tes­ta­men­te.

Du be­hö­ver varken boka tid eller besöka en jurist, men kan vara säkra på att det blir ju­ri­diskt kor­rekt enligt svensk lag.

Aatos Be­kym­mers­fri- abon­ne­mang­et in­klu­de­rar ett tes­ta­men­te. För 699 kr/år får du till­gång till alla de vik­ti­gas­te ju­ri­dis­ka do­ku­men­ten och gratis hem­le­ve­rans.

Detta abon­ne­mang ger också kon­ti­nu­er­li­gt ju­ri­diskt stöd och obe­grän­sa­de upp­da­te­ring­ar av dina do­ku­ment om din livs­si­tu­a­tion för­änd­ras. Du kan av­bry­ta ditt abon­ne­mang när som helst.

Vad våra kunder tycker om oss

★★★★★ Yvonne

“Detta var en mycket bra och pris­värd tjänst. Det var enkelt att följa in­struk­tio­ner­na och det gick snabbt att upp­rät­ta ett gil­ti­gt tes­ta­men­te. Jag fick även mycket bra hjälp från kund­tjänst, snabbt svar på mina frågor. Kan re­kom­men­de­ras varmt!”

★★★★★ Mar­ga­re­ta

“Bra mall för tes­ta­men­te. Snabbt, enkelt och pe­da­go­giskt upp­lagt an­gå­en­de tes­ta­men­te, nytta för an­vän­da­ren”

★★★★★ Mikael

"Aatos är på alla sätt strå­lan­de! Lätt att han­te­ra
tydlig och in­for­ma­tiv. Den kan inte vara bättre och enkla­re!"

Smidigare juridik, online och enkelt!