Att vara bo­upp­gi­va­re

Bouppgivare håller i bouppteckningsmöte
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2023-05-16 ● 3 minuter
Dela artikeln
En bo­upp­gi­va­re pre­sen­te­rar boupp­teck­ning­en vid boupp­teck­nings­mö­tet. Det är ofta den med bäst in­blick i den av­lid­nes eko­no­mi. 

En boupp­teck­ning är ett do­ku­ment där det står vem som är döds­bo­de­lä­ga­re och vad den av­lid­ne ägde och om det fanns skul­der. När do­ku­men­tet är klart samlas alla för ett möte och går igenom in­for­ma­tio­nen till­sam­mans.

Bo­upp­gi­va­re vid boupp­teck­ning

Bo­upp­gi­va­re kallas den person som vid ett boupp­teck­nings­mö­te går igenom upp­gif­ter­na om döds­bo­et för döds­bo­de­lä­gar­na. Många gånger är bo­upp­gi­va­ren också själv döds­bo­de­lä­ga­re.

Ofta är den av­lid­nes till­gång­ar enkla att över­blic­ka och som an­hö­rig kan du göra boupp­teck­ning­en själv. Är det mer om­fat­tan­de kan det vara lite svå­ra­re. Oav­sett om­fatt­ning är det vik­tigt att allt finns med för att boupp­teck­ning­en ska bli kor­rekt. Här har en bo­upp­gi­va­re en viktig roll.

Sköt boupp­teck­ning­en inom fa­mil­jen. Prova gratis och betala först när du börjar bli klar.

Bo­upp­gi­va­rens roll

Bo­upp­gi­va­rens roll är att ge en riktig bild av det som finns i döds­bo­et. I slutän­dan an­vän­der man upp­gif­ter­na till att betala ut arvet. Det är därför vik­tigt att alla upp­gif­ter är med.

För att kunna ge full­stän­di­ga upp­gif­ter bör bo­upp­gi­va­ren gärna vara någon som kände den av­lid­ne väl och hade god in­blick i den av­lid­nes eko­no­mi. Bo­upp­gi­va­re är därför van­ligt­vis den av­li­dens make, maka eller sambo. Om per­so­nen inte hade någon part­ner är det oftast ett barn till den av­lid­ne som är bo­upp­gi­va­re.

Läsvärt! Hur lång tid tar en boupp­teck­ning och vad kostar det att göra boupp­teck­ning?

Vem kan vara bo­upp­gi­va­re?

Som nämnts är det van­li­gas­te att ef­ter­le­van­de make, sambo eller even­tu­el­la barn är bo­upp­gi­va­re. Det finns inga sär­skil­da kun­skaps­krav på en upp­gi­va­re.

Det är också möj­ligt att utse en ut­om­stå­en­de person som agerar bo­upp­gi­va­re, till ex­em­pel en jurist. Det brukar vara ak­tu­ellt om den av­lid­ne inte har någon an­hö­rig som kan ta på sig upp­dra­get.

Det är van­ligt att in­gi­va­re (Skat­te­ver­kets kon­takt­per­son) och bo­upp­gi­va­re är samma person.

Även be­grav­nings­by­rå kan hjälpa till med boupp­teck­ning­en.

För­rätt­nings­man kan inte vara bo­upp­gi­va­re

En för­rätt­nings­man kan dock inte vara bo­upp­gi­va­re. Det är för att för­rätt­nings­man­nens upp­gift är att grans­ka och bedöma att upp­gif­ter­na som bo­upp­gi­va­ren pre­sen­te­rar verkar vara rätt.

💡 För att sköta ett dödsbo och göra boupp­teck­ning be­hö­ver du ofta en full­makt från de andra döds­bo­de­lä­gar­na. Gör en gratis full­makt för dödsbo.

Upp­gif­ter för en bo­upp­gi­va­re

Även om bo­upp­gi­va­rens hu­vud­sak­li­ga upp­gift är att pre­sen­te­ra boupp­teck­ning­en vid själva mötet, är det också av na­tur­li­ga skäl ofta den som också har gjort boupp­teck­ning­ens­hand­ling­en.

Bo­upp­gi­va­ren har många gånger själv sam­man­stäl­la upp­gif­ter­na, men det måste inte vara det. Det skulle lika väl kunna vara någon av de andra döds­bo­de­lä­gar­na.

Vid mötet ska bo­upp­gi­va­ren gå igenom föl­jan­de.

Till­gång­ar och skul­der

Vid mötet för boupp­teck­ning­en ska en bo­upp­gi­va­re gå igenom vilka till­gång­ar re­spek­ti­ve skul­der den av­lid­ne hade. Det kan till ex­em­pel vara hus, bolån, bil, pengar och lösöre av värde.

💡Läs mer: Hur vär­de­ras lösöre?

Annat som på­ver­kar arv

Bo­upp­gi­va­ren ska också be­rät­ta om det till ex­em­pel finns tes­ta­men­te eller äk­ten­skaps­för­ord som kan komma att på­ver­ka arvet.

Släkt­för­hål­lan­de

Bo­upp­gi­va­ren ska också gå igenom den av­lid­nes släkt­skaps­för­hål­lan­den. Ofta är det själv­klart. Det händer också att det till ex­em­pel dyker upp barn eller släk­ting­ar som ti­di­ga­re varit okända för de andra ar­ving­ar­na.

Övriga upp­gif­ter

Det är vik­tigt att bo­upp­gi­va­ren uppger allt hen vet att den av­lid­ne hade. Det är också vik­tigt att ta upp sådant som kan vara en till­gång eller skuld, men som bo­upp­gi­va­ren är osäker på.

Det kan till ex­em­pel vara fonder på en ut­ländsk bank, ägo­de­lar som inte finns i bo­sta­den eller en som­mar­stu­ga vars ägare bo­upp­gi­va­ren är osäker på. Döds­bo­de­lä­gar­na kan då till­sam­mans utreda det vidare.

Intyga att allt är med

En bo­upp­gi­va­re ska också intyga att alla upp­gif­ter­na är kor­rek­ta. Genom att un­der­teck­na boupp­teck­ning­en till­sam­mans med två för­rätt­nings­män för­säk­rar bo­upp­gi­va­ren på heder och sam­ve­te att upp­gif­ter­na är sanna ut­i­från vad den känner till.

Tilläggs­boupp­teck­ning om bo­upp­gi­va­re missar något

Ibland händer det att det senare visar sig att det till ex­em­pel finns ett tes­ta­men­te eller pengar på bank­kon­to som ti­di­ga­re var okänt för bo­upp­gi­va­ren. Om det är så att man upp­täc­ker en till­gång eller en skuld efter att boupp­teck­ning­en är in­skic­kad till Skat­te­ver­ket ska man göra en tilläggs­boupp­teck­ning.

En tilläggs­boupp­teck­ning går till på samma sätt som en vanlig boupp­teck­ning. Det in­ne­bär att ett nytt för­rätt­nings­mö­te ska ske. Efter det skri­ver bo­upp­gi­va­re och för­rätt­nings­män under tilläggs­boupp­teck­ning­en och in­ty­gar att den är kor­rekt.

Den kom­plet­te­ran­de boupp­teck­ning­en ska till Skat­te­ver­ket senast inom en månad från det att till­gång­en eller skul­den blev upp­täckt.

Be­hö­ver inte alltid göra en tilläggs­boupp­teck­ning

Vissa fel­ak­tig­he­ter be­hö­ver inte in­ne­bä­ra att du måste upp­rät­ta en tilläggs­boupp­teck­ning. Om till ex­em­pel en till­gång har blivit vär­de­rad för lågt vid första boupp­teck­ning­en, är det ofta inte an­led­ning nog.

Inte heller om en ef­ter­le­van­de make begär jämk­ning efter att boupp­teck­ning­en är skic­kad till Skat­te­ver­ket är det skäl att göra en tilläggs­boupp­teck­ning.

💡 Läs mer: hur en skif­tes­man hjälpa till om ar­ving­ar inte kan komma över­ens

Att tänka på vid boupp­teck­ning

Här är fem bra saker att tänka på när du är bo­upp­gi­va­re.

  • Det är vik­tigt att boupp­teck­ning­en blir rätt från första början för att und­vi­ka pro­blem i fram­ti­den. Det in­ne­bär också att arv­skif­te kan ske både snab­ba­re och smi­di­ga­re.
  • Inom tre må­na­der från att per­so­nen har av­li­dit ska en boupp­teck­nings­för­rätt­ning äga rum. Det är lagstad­gat. Om du be­hö­ver mer tid kan du ansöka om det hos Skat­te­ver­ket. 
  • Du ska skicka kal­lel­se till boupp­teck­nings­mö­tet cirka två veckor innan om alla döds­bo­de­lä­ga­re bor i Sve­ri­ge, och en månad innan om det finns någon som bor ut­om­lands. 
  • Om döds­bo­et är mycket om­fat­tan­de går det att hålla flera boupp­teck­nings­mö­ten.
  • Det ska vara två för­rätt­nings­män vid boupp­teck­ning, men det räcker att endast en är med vid mötet. Där­e­mot måste båda skriva under.

Läs mer om att göra boupp­teck­ning som ensam ar­vinge

👉 Boupp­teck­ning med Aatos kostar 1990 kronor. Det är un­ge­fär en fem­te­del av priset hos en be­grav­nings­by­rå.

Smidigare juridik, online och enkelt!