Köpa ut hus vid skils­mäs­sa – så fun­ge­rar det

Hus på västkusten
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2026-05-27 ● 4 minuter
Dela artikeln
När man flyt­tar isär finns det ofta mycket osä­ker­het kring hur man han­te­rar ge­men­samt hus eller bo­stads­rätt. Här tittar vi när­ma­re på vad som gäller för att köpa ut hus vid skils­mäs­sa.

Allt fler väljer skils­mäs­sa och Sve­ri­ge hör numera till ett av de tio eu­ro­pe­is­ka länder med högst fre­kevns av skils­mäs­sor. Detta fram­går av sta­tistik för skils­mäs­sa som visar hur många som väljer att av­slu­ta sina äk­ten­skap.

Det är också väl­digt van­ligt att vi äger vår bostad här i Sve­ri­ge. För många väcker därför an­sö­kan om skils­mäs­sa frågor kring såväl bolån och pro­ces­sen för hur man kan köpa ut ett hus vid skils­mäs­sa.

Här följer in­for­ma­tion om hur man kan göra med den ge­men­sam­ma bo­sta­den.

Hus ska delas lika vid skils­mäs­sa

Om man är gifta och skil­jer sig ska all egen­dom som inte ut­tryck­li­gen anses vara en­skild egen­dom på grund av äk­ten­skaps­för­ordgå­vobrev eller tes­ta­men­te för­de­las genom bo­del­ning. Det gäller även hus och bo­stads­rätt som någon av ma­kar­na äger.

I de flesta fall spelar det därför i slutän­dan ingen roll vem som står som ägare. Re­sul­ta­tet blir näm­li­gen ofta att båda har rätt till var­de­ra halva av bo­sta­dens värde. Den ska med andra ord delas lika.

💡 Visste du att: du kan ha rätt att bo kvar i huset fram till bo­del­ning? Det kallas att ha kvar­sitt­nings­rätt.

Över­ta­gan­de­rätt – när en make har bättre rätt till bo­sta­den

Hand­lar det om en bostad som har varit det pri­mä­ra hemmet men som en av ma­kar­na fort­fa­ran­de har större behov av att ha kvar, så kan den maken i vissa fall ha så kallad över­ta­gan­de­rätt enligt 11 kap. 8 § äk­ten­skaps­bal­ken.

Det in­ne­bär att hen får överta bo­sta­den mot er­sätt­ning till den andra, även om värdet på bo­sta­den över­sti­ger den makens andel i bo­del­ning­en.

Över­ta­gan­de­rät­ten in­ne­bär dock aldrig att någon får mer av det totala värdet än den andra. Den på­ver­kar bara hur lott­lägg­ning­en i slutän­dan ska se ut. Den som tar över bo­sta­den måste kom­pen­se­ra den andra eko­no­miskt eller med annan egen­dom.

Ge­nom­för din skils­mäs­sa på ett schysst sätt. Han­te­ra hela pro­ces­sen hos Aatos

Lösa ut hus med annan egen­dom

Oav­sett om någon väljer att bo kvar så kräver ett över­ta­gan­de att det finns eko­no­mis­ka för­ut­sätt­ning­ar för att lösa ut den andra maken ur huset.

Rent prak­tiskt kan det in­ne­bä­ra att den som inte kommer att bo kvar istäl­let får mer av den andra egen­do­men. Många gånger är dock hus det man äger av allra störst värde och ofta finns det inte annan egen­dom som är värt till­räck­ligt mycket för att väga upp mot huset.

💡 Vi har un­der­sökt vad en skils­mäs­sa kostar. Läs också mer om eko­no­mis­ka skyl­dig­he­ter vid skils­mäs­sa.

Detta händer när man vill köpa ut hus vid skils­mäs­sa

Även om det är van­ligt att man har rätt till hälf­ten av bo­sta­den så kan en se­pa­ra­tion under vissa om­stän­dig­he­ter leda till att den eko­no­mis­ka för­del­ning­en av bo­sta­den inte blir jämn.

Det kan handla om ett sam­bo­för­hål­lan­de där man äger olika mycket av den ge­men­sam­ma bo­sta­den. Eller att äkta makar äger olika mycket till följd av att den ge­men­sam­ma bo­sta­den delvis är en­skild egen­dom.

Samma prin­ci­per gäller för hus och bo­stads­rätt. För att tyd­lig­gö­ra olika ut­koms­ter ska vi titta när­ma­re på några ex­em­pel.

💡 Viktig insikt! Vid en bo­del­ning kan det bli ak­tu­ellt att den ena parten ska betala den andra så kallad bo­del­nings­lik­vid.

Bo­sta­dens värde och net­to­vär­des­be­räk­ning

Det finns egent­li­gen inget hinder för att ma­kar­na själva sätter ett värde på huset eller rent av skän­ker bort det till den andre. Men i slutän­dan är det nästan alltid mark­nads­vär­det som ligger till grund för vad det kostar att köpa ut någon. Därför väljer de flesta att få huset vär­de­rat av en mäk­la­re.

För att ut­kö­pet ska bli rätt­vist räcker det inte med att titta på mark­nads­vär­de minus lån. Man brukar göra en så kallad net­to­vär­des­be­räk­ning där man också drar av:

  • den la­ten­ta ka­pital­vinst­skat­ten (den skatt som måste be­ta­las när huset säljs i fram­ti­den),
  • ett fik­tivt mäk­larar­vo­de (den kost­nad en fram­ti­da för­sälj­ning skulle med­fö­ra),
  • even­tu­ellt upp­skovs­be­lopp från ti­di­ga­re bo­stads­för­sälj­ning.

An­led­ning­en är att den som tar över huset också tar över hela den fram­ti­da skat­te­smäl­len vid en even­tu­ell för­sälj­ning. Genom att redan vid bo­del­ning­en dra av en latent skatt delar par­ter­na i prak­ti­ken på den fram­ti­da skat­ten.

Bo­del­ning ut­lö­ser ingen skatt – men en fram­ti­da för­sälj­ning gör det

En viktig sak att förstå: när bo­sta­den över­låts genom bo­del­ning ut­lö­ser det ingen ka­pital­vinst­be­skatt­ning. Den som blir utköpt ska alltså inte de­kla­re­ra någon vinst eller betala rea­vinst­skatt på bo­del­nings­lik­vi­den – bo­del­ning är ett så kallat fa­mil­je­rätts­ligt fång och är skat­te­fritt.

I stäl­let över­tar den som be­hål­ler bo­sta­den hela det ur­sprung­li­ga om­kost­nads­be­lop­pet (in­köps­pri­set). När hen någon gång i fram­ti­den säljer bo­sta­den kommer rea­vinst­skat­ten att be­räk­nas på hela vins­ten – inte bara på den andel som hen själv ägt under äk­ten­ska­pet. Det är just därför man drar av en latent skatt redan i bo­del­ning­en, så att den fram­ti­da skat­ten i prak­ti­ken delas mellan par­ter­na.

Bo­sta­dens värde och ban­kens in­fly­tan­de

Det finns egent­li­gen inget hinder för att ma­kar­na själva sätter ett värde på huset eller rent av skän­ker bort det till den andre. Men i slutän­dan är det nästan alltid mark­nads­vär­det som ändå avgör hur mycket det kostar att köpa ut någon. Därför väljer de flesta att få huset vär­de­rad av en mäk­la­re.

För att ut­kö­pet ska bli rätt­vist räcker det inte med att titta på mark­nads­vär­de minus lån. Man brukar göra en så kallad net­to­vär­des­be­räk­ning där man också drar av:

  • den la­ten­ta ka­pital­vinst­skat­ten (den skatt som måste be­ta­las när huset säljs i fram­ti­den),
  • ett fik­tivt mäk­larar­vo­de (den kost­nad en fram­ti­da för­sälj­ning skulle med­fö­ra),
  • even­tu­ellt upp­skovs­be­lopp från ti­di­ga­re bo­stads­för­sälj­ning.

An­led­ning­en är att den som tar över huset också tar över hela den fram­ti­da skat­te­smäl­len vid en even­tu­ell för­sälj­ning. Genom att redan vid bo­del­ning­en dra av en latent skatt delar par­ter­na i prak­ti­ken på den fram­ti­da skat­ten.

Bo­del­ning ut­lö­ser ingen skatt – men en fram­ti­da för­sälj­ning gör det

En viktig sak att förstå: när bo­sta­den över­låts genom bo­del­ning ut­lö­ser det ingen ka­pital­vinst­be­skatt­ning. Den som blir utköpt ska alltså inte de­kla­re­ra någon vinst eller betala rea­vinst­skatt på bo­del­nings­lik­vi­den – bo­del­ning är ett så kallat fa­mil­je­rätts­ligt fång och är skat­te­fritt.

I stäl­let över­tar den som be­hål­ler bo­sta­den hela det ur­sprung­li­ga om­kost­nads­be­lop­pet (in­köps­pri­set). När hen någon gång i fram­ti­den säljer bo­sta­den kommer rea­vinst­skat­ten att be­räk­nas på hela vins­ten – inte bara på den andel som hen själv ägt under äk­ten­ska­pet. Det är just därför man drar av en latent skatt redan i bo­del­ning­en, så att den fram­ti­da skat­ten i prak­ti­ken delas mellan par­ter­na.

Ban­kens in­fly­tan­de över ut­kö­pet

Om bo­sta­den har köpts med hjälp av bolån så kommer banken att behöva god­kän­na att en av per­so­ner­na står som ensam lån­ta­ga­re. Anser banken att lånet inte kan flyt­tas så be­hö­ver man:

  • hitta någon som är villig att gå i borgen,
  • fort­sät­ta vara ge­men­sam­ma lån­ta­ga­re,
  • betala till­ba­ka delar av lånet eller
  • ac­cep­te­ra att bo­sta­den kommer att behöva säljas.

Det beror på att ban­kens panträtt i ganska stor ut­sträck­ning på­ver­kar vad man har rätt att göra med bo­sta­den.

💡 Insikt: Vad händer med fö­re­tag vid skils­mäs­sa

50-50 – Ge­men­samt ägande och en vill köpa ut hus

När det gäller äkta makar är rätten till hälf­ten av den ge­men­sam­ma bo­sta­dens värde den van­li­gas­te ut­koms­ten av en skils­mäs­sa. Detta sker alltid om bo­sta­den inte helt eller delvis är någons en­skil­da egen­dom. Samma sak gäller i ett sam­bo­för­hål­lan­de där man ge­men­samt köpt en bostad och stått för hälf­ten av kost­na­den var.

Om en av er vill köpa ut den andra så blir det en fråga om att kom­pen­se­ra den andra med egen­dom eller pengar mot­sva­ran­de hens andel av net­to­vär­det – inte halva mark­nads­vär­det. Den som tar över bo­sta­den be­hö­ver även ta över eller betala den andra par­tens andel av lånet.

Läs mer: lån i sam­band med bo­del­ning vid skils­mäs­sa och vad in­ne­bär det att se­pa­re­ra som gifta

Ex­em­pel: 50-50 – Lösa ut hus

Låt säga att huset kos­ta­de 2 000 000 kr att köpa, det är värt 2 500 000 kr idag och det finns bolån på 1 000 000 kr.

Steg 1 – Räkna ut den la­ten­ta skat­ten (en fiktiv för­sälj­ning vid bo­del­nings­da­gen):

  • Mark­nads­vär­de: 2 500 000 kr
  • Fik­tivt mäk­larar­vo­de (upp­skat­tat till 2 %): 50 000 kr
  • In­köps­pris: 2 000 000 kr
  • Fiktiv vinst: 2 500 000 − 50 000 − 2 000 000 = 450 000 kr
  • Latent skatt (22 %): 99 000 kr

Steg 2 – Räkna ut net­to­vär­det:

2 500 000 − 1 000 000 (lån) − 50 000 (fik­tivt mäk­larar­vo­de) − 99 000 (latent skatt) = 1 351 000 kr

Steg 3 – Bo­del­nings­lik­vid:

Hälf­ten av net­to­vär­det är 675 500 kr. Det är be­lop­pet den som tar över huset ska kom­pen­se­ra den andra med, an­ting­en i pengar eller annan egen­dom. Den som be­hål­ler huset tar också över lånet på 1 000 000 kr.

Den som blir utköpt be­ta­lar ingen skatt på bo­del­nings­lik­vi­den. Den som tar över huset får i stäl­let betala hela vinst­skat­ten den dag bo­sta­den i fram­ti­den säljs.

Ex­em­pel: 40–60 – Lösa ut hus

Samma siff­ror som ovan: huset köptes för 2 000 000 kr, det är värt 2 500 000 kr idag och det finns bolån på 1 000 000 kr. Net­to­vär­det räknas ut på samma sätt och blir 1 351 000 kr.

  • Den som äger 40 % har rätt till 540 400 kr
  • Den som äger 60 % har rätt till 810 600 kr

Den som väljer att ta över huset be­hö­ver kom­pen­se­ra den andra med mot­sva­ran­de belopp i pengar eller egen­dom. Parten som blir utköpt de­kla­re­rar fort­fa­ran­de ingen vinst – bo­del­ning­en är skat­te­fri – medan den som tar över bo­sta­den får stå för hela den fram­ti­da vinst­skat­ten vid en even­tu­ell för­sälj­ning.

Läs mer: Fun­de­rar du på skils­mäs­sa?

Båda vill sälja huset

Innan ni har gjort bo­del­ning be­hö­ver ni båda vara över­ens om att ni vill sälja huset. För­sälj­ning kan ni på­bör­ja redan under be­tän­ke­tid för skils­mäs­sa om ni har det.

När bo­del­ning med bo­del­nings­av­tal är klart be­stäm­mer den som tagit över huset om hen vill sälja eller inte. Då be­hö­ver ni inte längre ha varand­ras sam­tyc­ke.

Om den ena inte vill sälja under tiden ni fort­fa­ran­de äger ge­men­samt finns det möj­lig­het att med stöd av lagen om samä­gan­de­rätt vända sig till tings­rät­ten och begära att bo­sta­den säljs på of­fent­lig auk­tion. Det gäller även för skils­mäs­sa ge­ne­rellt – med en en­skild skils­mäs­so­an­sö­kan kan du skilja dig utan att ni är över­ens.

Ex­em­pel: 50–50 – Ge­men­samt ägande och båda vill sälja

Huset kos­ta­de 2 000 000 kr att köpa och det finns bolån på 1 000 000 kr. Paret säljer huset för 2 500 000 kr med hjälp av en mäk­la­re.

Mäk­larar­vo­det och lånet ska dras av i sam­band med för­sälj­ning. Efter avdrag av lån och ett mäk­larar­vo­de på 50 000 kr åter­står 1 450 000 kr att dela på.

  • 2 500 000 − 50 000 = 2 450 000 kr
  • 2 450 000 − 1 000 000 = 1 450 000 kr

Var­de­ra part får hälf­ten efter för­sälj­ning­en, alltså 725 000 kr.

Ef­tersom detta är en fak­tisk för­sälj­ning till tredje part (och alltså inte en bo­del­ning) ska vins­ten be­skat­tas. Vins­ten är för­sälj­nings­pri­set minus mäk­larar­vo­det och in­köps­pri­set:

2 500 000 − 50 000 − 2 000 000 = 450 000 kr

Var­de­ra part de­kla­re­rar sin halva av vins­ten – alltså 225 000 kr – och be­ta­lar 22 % skatt på den, vilket blir un­ge­fär 49 500 kr per person.

Ex­em­pel: 40–60 – Ojämnt ägande och båda vill sälja

Huset kos­ta­de 2 000 000 kr att köpa och det finns bolån på 1 000 000 kr. Paret säljer huset för 2 500 000 kr på egen hand utan mäk­la­re.

Lånet ska lösas i sam­band med för­sälj­ning­en. Efter avdrag av lån åter­står 1 500 000 kr.

  • Den som äger 40 % har rätt till 600 000 kr
  • Den som äger 60 % har rätt till 900 000 kr

Vins­ten är 500 000 kr (för­sälj­nings­pris minus in­köps­pris). Den som ägde 40 % de­kla­re­rar 200 000 kr som vinst och be­ta­lar 22 % skatt – alltså 44 000 kr. Den som ägde 60 % de­kla­re­rar 300 000 kr som vinst och be­ta­lar 66 000 kr i skatt.

Att köpa ut hus vid se­pa­ra­tion är ett stort beslut

Det finns en hel del andra frågor som kan uppstå i sam­band med att köpa ut hus vid skils­mäs­sa. Såväl skatte­mäs­si­ga som rent pri­va­te­ko­no­mis­ka. Att över­lå­ta ett bolån kan ex­em­pel­vis re­sul­te­ra i att det om­fat­tas av andra amor­te­rings­krav. Det är inte heller alltid up­pen­bart vem som har rätten eller möj­lig­he­ten att fak­tiskt bo kvar.

Därför är det en bra idé att först och främst verk­li­gen för­sö­ka komma över­ens om hur man ge­men­samt vill göra med bo­sta­den. Det kan i många fall vara värt att under för­hål­lan­dets gång aktivt pla­ne­ra för den fram­ti­da ägan­de­rät­ten om det ovän­ta­de skulle ske. Det kan man göra med äk­ten­skaps­för­ord och i vissa fall genom för­säk­ring­ar.

Det är också vik­tigt att komma ihåg att det finns mycket att tänka på vid skils­mäs­sa. Både när man köper ut hus eller blir utköpt. Du bör därför alltid ta dig tid att fun­de­ra or­dent­ligt.

💻 Du kan han­te­ra skils­mäs­san när och var du vill, utan att behöva delta i möten med ju­ris­ter.

Smidigare juridik, online och enkelt!