Vägen till arvet

Döds­bo­de­lä­gar­na ska ge­men­samt för­val­ta den av­lid­nes egen­dom, göra en bout­red­ning och för­rät­ta en boupp­teck­ning som ska re­gi­stre­ras hos Skat­te­ver­ket. Först där­ef­ter kan döds­bo­et av­veck­las och arvet för­de­las.

Alla dessa steg och upp­gif­ter väcker ofrån­kom­li­gen flera frågor hos många och syftet med denna ar­ti­kel är därför att ge svar på några van­li­ga frågor kring vad som händer när en person av­li­der, döds­bo­ets upp­gift och de olika stegen fram till att arvet för­de­las. Vi för­kla­rar också cen­tra­la be­grepp i pro­ces­sen.

Döds­bo­et och dess de­lä­ga­re

Vid ett döds­fall över­går, som nämnts in­led­nings­vis, den av­lid­nes samt­li­ga till­gång­ar och skul­der till ett dödsbo. An­sva­ri­ga för döds­bo­et kallas för döds­bo­de­lä­ga­re och utgörs av den av­lid­nes ef­ter­le­van­de make eller sambo, ar­ving­ar och uni­ver­sel­la tes­ta­ment­s­ta­ga­re. Om sådana per­so­ner saknas blir All­män­na Arvs­fon­den döds­bo­de­lä­ga­re. Vilka som är döds­bo­de­lä­ga­re re­gle­ras i Ärv­da­bal­ken (ÄB) 18:1.

💡 Visste du att: Det är möj­ligt att avstå arv eller vänta med att du ut sitt arv

Hos Aatos kan du göra en ju­ri­diskt kor­rekt boupp­teck­ning, helt online för 699 kr.

Ef­ter­le­van­de make eller sambo

Ef­ter­le­van­de make eller sambo blir de­lä­ga­re i den av­lid­nes dödsbo, så länge bo­del­ning inte har skett. Om bo­del­ning där­e­mot redan skett eller inte ska ske till­hör inte den av­li­dens make eller sambo de­lä­gar­kret­sen ”per au­to­ma­tik”.

Bo­del­ning ska ex­em­pel­vis inte ske när all egen­dom är en­skild egen­dom. I vissa si­tu­a­tio­ner kan en ef­ter­le­van­de make trots detta vara döds­bo­de­lä­ga­re till följd av att bo­del­ning ändå anses nöd­vän­dig, t.ex. när den ef­ter­le­van­de maken vill överta ge­men­sam bostad eller bohag (Äk­ten­skaps­bal­ken 11:8). Det van­li­gas­te är där­e­mot att bo­del­ning inte skett, utan ska föregå arvs­skif­tet.

Även om ef­ter­le­van­de make eller sambo inte till­hör de­lä­gar­kret­sen med an­led­ning av att bo­del­ning redan skett eller inte ska ske, så fö­re­lig­ger de­lä­gar­skap ändå för det fall denne är ar­vinge eller uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re.

Skapa en boupp­teck­ning online för 1990 kr.

Ar­ving­ar

Enligt reg­ler­na om makes arvs­rätt (3:1 ÄB) blir den ef­ter­le­van­de maken de­lä­ga­re i döds­bo­et efter den av­lid­ne. Ef­tersom ef­ter­le­van­de ge­men­sam­ma barn är ef­terar­ving­ar till den av­lid­ne, blir dessa först döds­bo­de­lä­ga­re i den ef­ter­le­van­de makens dödsbo (18:1 st. 3 ÄB).

Sär­kull­barn är där­e­mot döds­bo­de­lä­ga­re till följd av sin rätt till arv direkt efter sin av­lid­na för­äl­der. Det är därmed van­ligt att den ef­ter­le­van­de maken blir ensam döds­bo­de­lä­ga­re.

En ef­ter­le­van­de sambo har där­e­mot ingen laglig arvs­rätt och blir inte au­to­ma­tiskt de­lä­ga­re i döds­bo­et.

Uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re

Om den av­lid­ne hade skri­vit ett tes­ta­men­te där någon ges en andel av arvet blir även denne de­lä­ga­re i döds­bo­et. En person som fått en andel av arvet kallas för uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re.

Detta skil­jer sig från en le­ga­ta­rie som i tes­ta­men­tet getts en spe­ci­fik sak eller en be­stämd summa pengar, dessa blir inte döds­bo­de­lä­ga­re.

Bout­red­ning och boupp­teck­ning

Efter döds­fal­let ska döds­bo­de­lä­gar­na ge­nom­fö­ra en bout­red­ning, vilket in­ne­bär att man samlar in in­for­ma­tion om den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der. Pro­ces­sen syftar till att skapa en över­sikt över döds­bo­ets eko­no­mis­ka si­tu­a­tion. Under ut­red­ning­en brukar den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der in­ven­te­ras, sam­man­stäl­las och vär­de­ras. Bout­red­ning­en ut­myn­nar i upp­rät­tan­det av en boupp­teck­ning, dvs en sam­man­ställ­ning av den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der.

Där­ef­ter, senast tre må­na­der efter döds­fal­let, ska en boupp­teck­nings­för­rätt­ning hållas. Boupp­teck­nings­för­rätt­ning­en är det for­mel­la till­fäl­let då boupp­teck­ning­en grans­kas och of­fi­ci­ellt un­der­teck­nas. Det över­gri­pan­de syftet med denna för­rätt­ning är att gå igenom döds­bo­ets eko­no­mis­ka för­hål­lan­den för att de när­va­ran­de (döds­bo­de­lä­gar­na) ska bli in­for­me­ra­de om döds­bo­ets till­gång­ar och skul­der.

För att boupp­teck­nings­för­rätt­ning­en ska kunna ske på ett än­da­måls­en­ligt sätt för­ut­sätts att en kal­lel­se skic­kas till samt­li­ga döds­bo­de­lä­ga­re i god tid före till­fäl­let för för­rätt­ning­en.

Vid boupp­teck­nings­för­rätt­ning är det vik­tigt att bo­upp­gi­va­ren, det vill säga per­so­nen som har den mest de­tal­je­ra­de kun­ska­pen om döds­bo­ets eko­no­mi, när­va­rar. För övriga döds­bo­de­lä­ga­re är del­ta­gan­det fri­vil­ligt. Det ska dock no­te­ras i boupp­teck­ning­en vilka som deltog vid boupp­teck­nings­för­rätt­ning­en. Det är van­ligt att bo­upp­gi­va­ren också är in­gi­va­re. In­gi­va­re är Skat­te­ver­kets kon­takt­per­son.

Fyra må­na­der efter döds­fal­let ska boupp­teck­ning­en skic­kas till Skat­te­ver­ket.

Läs vidare: hur en vär­de­ring av dödsbo går till.

Döds­bo­ets av­veck­lings­pro­cess

Efter att boupp­teck­ning­en re­gi­stre­rats hos på­bör­jas döds­bo­ets av­veck­ling. Av­veck­ling­en in­ne­bär att olika åt­gär­der vidtas för att för­be­re­da för arv­skif­te. Vilka åt­gär­der som måste vidtas beror där­e­mot på från fall till fall.

Vissa åt­gär­der kan vidtas före boupp­teck­ning­en re­gi­stre­rats hos Skat­te­ver­ket t.ex. säga upp hy­res­kon­trakt, abon­ne­mang och lik­nan­de. Övriga åt­gär­der bör dock vänta tills efter boupp­teck­ning­en är re­gi­stre­rad t.ex. sälja till­gång­ar, för­de­la lösöre mellan döds­bo­de­lä­gar­na och tömma bo­sta­den.

Många åt­gär­der som be­hö­ver vidtas ford­rar till och med en re­gi­stre­rad boupp­teck­ning, som ex­em­pel­vis av­slu­tan­de av bank­kon­ton eller för­sälj­ning av viss egen­dom såsom bo­stads­rätt och fas­tig­het. Är det flera döds­bo­de­lä­ga­re krävs full­mak­ter från alla för att en en­skild person ska kunna vidta åt­gär­der för att av­veck­la döds­bo­et.

Van­li­ga åt­gär­der inom ramen för av­veck­ling­en är bl.a. för­sälj­ning av bo­stads­rätt eller fas­tig­het, för­sälj­ning av vär­de­pap­per, för­sälj­ning av fordon och annat lösöre. Ef­tersom endast ett bank­kon­to behövs vid arvs­skif­tet finns behov av att even­tu­el­la övriga konton av­slu­tas.

Läs mer: Får man tömma dödsbo innan boupp­teck­ning?

Bo­del­ning

Om per­so­nen som av­li­dit var gift (eller sambo) måste en bo­del­ning ge­nom­fö­ras före arvs­skif­tet kan på­bör­jas. Fö­re­skrif­ter om bo­del­ning finns i Äk­ten­skaps­bal­ken. Bo­del­ning­en ge­nom­förs ut­i­från de egen­doms­för­hål­lan­den som fö­relåg vid tid­punk­ten för det in­träf­fa­de döds­fal­let. Den boupp­teck­ning som döds­bo­et upp­rät­tat är därför av störs­ta vikt för bo­del­ning­en, ef­tersom den speg­lar dessa egen­doms­för­hål­lan­den.

I bo­del­ning­en ingår ma­kar­nas gif­to­rätts­gods ge­men­samt, dvs all egen­dom som inte utgör en­skild egen­dom. Levde per­so­nen i ett sam­bo­för­hål­lan­de blir i stäl­let sam­bo­e­gen­do­men fö­re­mål för bo­del­ning­en. Vid bo­del­ning­en dras skul­der som är kopp­la­de till gif­to­rätts­god­set bort från det totala värdet, och det åter­stå­en­de värdet delas lika mellan döds­bo­et och den ef­ter­le­van­de maken. An­de­len som till­fal­ler döds­bo­et genom bo­del­ning­en utgör den av­lid­nes kvar­lå­ten­skap, vilket ska utgå i arv.

Bo­del­ning­en fast­ställs genom ett bo­del­nings­av­tal som upp­rät­tas mellan den ef­ter­le­van­de maken och den av­lid­nes ar­ving­ar och even­tu­el­la tes­ta­ment­s­ta­ga­re.

Arv­skif­te (arvslot­tens skifte)

När kvar­lå­ten­ska­pen är be­stämd kan arv­skif­tet ge­nom­fö­ras. Arvslot­ten, dvs den av­lid­nes kvar­lå­ten­skap, ska därmed delas mellan ar­ving­ar och uni­ver­sel­la tes­ta­ment­s­ta­ga­re. Arvslot­ten ska därmed delas i en­lig­het med den av­lid­nes tes­ta­men­te och arvs­reg­ler­na. Hur detta ska ge­nom­fö­ras beror där­e­mot på från fall till fall.

Den av­lid­nes bröstar­ving­ar har genom sin lag­lott till­sam­mans åt­minsto­ne rätt till hälf­ten av kvar­lå­ten­ska­pen. Syftet med lag­lot­ten är att se till att inga bröstar­ving­ar lämnas arv­lö­sa. Bröstar­ving­ar har en ab­so­lut rätt till lag­lott, vilket be­ty­der ett tes­ta­men­te som in­kräk­tar på lag­lot­ten är ogil­tigt. En bröstar­vinge som genom tes­ta­men­te gjorts arvlös måste dock själv begära sin lag­lott hos dom­stol för att få ut denna, det görs inte au­to­ma­tiskt.

⚠️ Läs mer om vad som måste göras för att döds­bo­et kan av­slu­tas!

Om den av­lid­ne var gift och har barn inom äk­ten­ska­pet ärver den ef­ter­le­van­de maken bar­nens re­spek­ti­ve andel med fri för­fo­gan­de­rätt. Barnen får i stäl­let ut sitt arv vid den ef­ter­le­van­de makens bort­gång.

Om den av­lid­ne hade upp­rät­tat ett tes­ta­men­te ska kvar­lå­ten­ska­pen för­de­las i dess en­lig­het, för­ut­satt att det inte skulle kränka even­tu­el­la bröstar­ving­ars lag­lott och över­kla­gas på den grun­den.

Bort­sett från fall då tes­ta­men­tet in­ne­hål­ler be­stäm­mel­ser som fö­re­skri­ver att viss spe­ci­fik egen­dom ska till­fal­la någon sär­skild, är det upp till döds­bo­de­lä­gar­na att komma över­ens om på vilket sätt dessa ska få sin andel efter den av­lid­ne. Därmed tar arv­skif­tet dess­utom skep­nad av ett avtal, som speg­lar döds­bo­de­lä­gar­nas över­ens­kom­mel­se om hur egen­do­men ska för­de­las.

När arv­skif­tet är klart och alla är över­ens ska hand­ling­en un­der­teck­nas av samt­li­ga döds­bo­de­lä­ga­re. Om någon över­ens­kom­mel­se inte kan nås mellan ar­ving­ar­na och de uni­ver­sel­la tes­ta­ment­s­ta­gar­na, kan någon av döds­bo­de­lä­gar­na ansöka om att tings­rät­ten ska utse en sär­skild skif­tes­man som med tvång kan för­de­la arvet.

💡 En arv­skif­tes­hand­ling kan också vara be­ty­del­se­full som le­gi­ti­ma­tions­hand­ling hos t.ex. en bank för att den av­lid­nas pengar ska kunna be­ta­las ut till ar­ving­ar­na. Där­e­mot be­hö­ver inte arv­skif­tet re­gi­stre­ras nå­gon­stans.

Läs mer: Varför arv­skif­tes­hand­ling är vik­tigt vid för­del­ning av arv och tiden det tar att göra en boupp­teck­ning

Sam­man­fatt­ning

När en person av­li­der över­går dens egen­dom och skul­der till ett dödsbo. Döds­bo­de­lä­gar­na an­sva­rar för att ta hand om döds­bo­et. De ge­nom­för in­led­nings­vis en bout­red­ning och upp­rät­tar en boupp­teck­ning. För att arv­skif­tet ska kunna ske måste döds­bo­et först av­veck­las, vilket in­ne­bär bl.a. att olika till­gång­ar säljs, skul­der be­ta­las och bank­kon­ton av­slu­tas.

Om den av­lid­ne var gift bör också ma­kar­nas gif­to­rätts­gods delas mellan den ef­ter­le­van­de maken och döds­bo­et genom en bo­del­ning. Först efter detta kan arv­skif­tet på­bör­jas. Denna del kräver sam­ver­kan mellan döds­bo­de­lä­gar­na så att till­gång­ar­na kan för­de­las smi­digt. Vid sam­ar­bets­svå­rig­he­ter kan tings­rät­ten utse en sär­skild skif­tes­man.

Hos Aatos kan du göra en boupp­teck­ning för 1990 kr.